Ett totalstopp på torskfisket i östra Östersjön under 2020 är ett bra första steg för att ge bestånden chans till återhämtning. Men mer än så kommer att behövas för ett hållbart fiske på lång sikt.
I förra veckan beslutade EU:s ministerråd om fiskekvoter för torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta i Östersjön under 2020.
Beslutet innebär bland annat ett totalförbud mot riktat fiske av torsk i östra Östersjön från och med 1 januari 2020. Det är en fortsättning på och utvidgning av den nödåtgärd som beslutades i somras, då allt riktat yrkesfiske på torsk i östra Östersjön stoppades på rekommendation av internationella havsforskningsrådet ICES för resten av året. Nu omfattar stoppet alltså även fritidsfiske. Endast en bifångstkvot för oavsiktliga fångster av torsk om 2000 ton kommer att tillåtas i detta område nästa år.
Beskedet från EU är bra. Det anser Conrad Stralka, verksamhetschef på stiftelsen BalticSea 2020, som dock efterlyser ett mer långsiktigt grepp kring frågan om Östersjötorsken.
– Man har följt den vetenskapliga rådgivningen och kommissionens förslag, i allt väsentligt. Det är ett bra första steg, på kort sikt. Däremot saknas det helt långsiktiga åtgärder för att få tillbaka ett välmående torskbestånd, säger han.
Nu vilar ett tungt ansvar på Finland i rollen som ordförandeland i Baltfish, menar han.
– Det är viktigt att de orkar föra fram på agendan åtgärder som man måste börja med redan nu.
Även skärgårdsregionråd Gustav Hemming (C) välkomnar beskedet men är inte nöjd.
– Det är ändå ganska modigt av EU-länderna att ta ett skarpt beslut och bra att man nu drar i nödbromsen. Men det här beslutet kommer inte att rädda torsken. Nu behövs en grundlig omstrukturering av svensk och europeisk fiskepolitik i Östersjön, säger han.
Han vill se en omställning från det industriella trålfisket där merparten av fångsten mals ner till fiskmjöl snarare än används till mat för människor.
– Kvoterna har hittills prioriterat det storskaliga pelagiska fisket och kontrollerna har varit bristfälliga. Det måste skifta till att gynna det kustnära, hållbara fisket, annars kommer snart även bestånden av sill och strömming drabbas, säger han.
Gustav Hemming kommer att driva frågan främst mot regeringen i samverkan med andra kustregioner.
– Vi ska samla en gemensam front i östersjölänen och slåss för våra fiskare. Det ligger även i länets näringslivsintressen, eftersom det finns ett mervärde i den fisk som tas upp av det småskaliga fisket bland annat i form av natur- och matupplevelser i skärgården.
Varken han eller Conrad Stralka ger mycket för Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som kontrollinstans.
– De verkar helt ha tappat bollen när det gäller tillsyn av våra fisken, menar Conrad Stralka, och hänvisar till granskningen som gjordes av Sveriges Radios Kaliber tidigare i månaden, där det framgår att systematiska felrapporteringar av fångster från yrkesfisket pågått under närmare tio års tid.
– HaV lyssnar alldeles för lite på de kustnära fiskarena. De har ett arbete att göra, säger Gustav Hemming.
Det stod även klart i dagarna att regeringen kommer att bevilja ersättning till de Östersjöfiskare som drabbades av inkomstbortfall på grund av årets torskfiskestopp.
Stödet administreras av jordbruksverket och kan sökas fram till den 15 november.
