
I samband med stormen Alfrida slogs mobiltelefonmaster runt om i skärgården ut under lång tid, vilket på många håll innebar att öbornas kommunikationslänk till fastlandet, och därmed räddningstjänsten, brast. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, menar att andra lösningar finns men att ansvaret för dem inte är klarlagt.
– Vi fick många frågor om detta efter Alfrida och Jan. Just när det gäller mobiltelefonin är det operatörerna som erbjuder tjänster och Post- och telestyrelsen (PTS) som ställer kraven på operatörerna. Som det ser ut nu är de kraven som införs vid halvårsskiftet 2020, ganska låga Det handlar om att klara av timmar snarare än dygn, vilket gör att mobilnäten kommer gå ner även vid nästa större storm, säger Jan-Olof Olsson som är senior handläggare på MSB.
– Vi försöker påverka de som bedriver samhällsviktig verksamhet att använda andra eller flera kommunikationsvägar, men det är ett problem eftersom allmänheten generellt använder mobilnätet för att söka och ge information.
MSB rekommenderar att man lyssnar på P4 via FM-nätet på en batteridriven radio eller vevradio för att få information till sig under ett större strömavbrott, men menar att kommunikationen åt andra hållet är en svårare nöt att knäcka.
Hur ska man kunna larma 112 i ett nödläge när mobilnätet går ner?
– Tack vare att mobiltelefonin funkar så pass bra nu har vi fått en enorm ökad tillgänglighet till 112. Men det finns inga garantier eller krav på det. När en operatör tappar täckning i ett område meddelas det automatiskt till SOS. Om alla mobilnät i ett område går ner meddelas respektive räddningstjänst för att de ska kunna ställa ut extra larmpunkter i området.
Han berättar att man på MSB nu tittar på larmfunktioner som går över annat än mobilnätet, till exempel om det finns ett robust bredbandsnät som är säkrat upp via batteri, satellittelefoni eller RAKEL-nätet.
– Lösningarna finns, men vem som har det formella ansvaret för hur du ska kunna larma är inte riktigt utrett.
Hur är det med trygghetslarmen?
– Det är samma sak där, mobilnätet fungerar ofta jättebra men har inte den robusthet som man skulle önska. Då är de här andra alternativen säkrare. Det är i regel vårdgivaren i kommunen som ansvarar för den utrustningen, säger Jan-Olof Olsson.