Tio fastigheter på Nämdö har gått samman och byggt ett gemensamt reningsverk. Lösningen hyllas av experter. Men den är en stor investering som inte gynnas av nuvarande skatteregler.
Sand på Nämdö är just nu en byggarbetsplats. En grävmaskin schaktar grus och sand. En stor traktor fraktar fyllningsmassa.
Ett nytt reningsverk har grävts ner bredvid det gamla vid den nedlagda skolan och rör grävs ner dras mellan fastigheterna.
Nämdös nya minireningsverk är en av de största investeringarna som någonsin gjorts av de lokala fastighetsägarna. Det är också den största entreprenaden som den lokala entreprenören Stefan Walden och hans företag Waldenco någonsin utfört.
– Vi har plockat fram den tekniska lösningen i samråd med samfälligheten, planerat och utfört grävningarna av en ny stamledning mellan fastigheterna och installerat och grävt ner det nya reningsverket, säger Stefan Walden.
– Dessutom har vi kopplat ihop det nya reningsverket med det gamla.
Minireningsverket renar WC, bad-, disk- och tvättvatten för tio fastigheter. Tekniken som används för rening är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning.
Totalt har investeringen gått på 2,5 miljoner kronor och tagit tre år från idé till färdigt bygge.
Varje hushåll har köpt en eller två andelar, beroende på beräknad användning. I det här fallet blev det tretton andelar.
Varje andel kostar cirka 300 000 kronor och omfattar ett hushåll på fem personer.
Det är en stor investering, mer än dubbelt så stor som om man skaffar ett eget minireningsverk.
– Men då ska man komma ihåg att vi får ett komplett reningsverk som tar hand om allt avlopp, har lång livstid och klarar en utbyggnad i framtiden, säger Göran Görsson, ordförande i den nya samfälligheten Nämdö Avloppsförening.
För medlemmarna i föreningen innebär det att de slipper bry sig om avloppet i framtiden. Ett serviceavtal som ska tecknas inom kort gör att all drift- och underhåll av reningsverket sköts av en entreprenör.
För kommunen blir kontroll och provtagning enklare när nästan hela Sands avlopp finns samlade på ett ställe.
– Vi är positiva till gemensamma avloppsanläggningar, där det är möjligt, säger Malin Kjellander, miljöinspektör i Värmdö kommun.
Christian Pleijel, biträdande projektledare för Projekt Pelago, vars uppdrag är att finna långsiktigt hållbara avloppslösningar i skärgården, förordar den här typen av lösningar.
– De enskilda avloppen är inte tillräckligt bra för att klara av att rena vår avföring. Vad som behövs är man går ihop och skapar gemensamma lösningar med lite bättre anläggningar.
En av de stora utmaningarna med minireningsverket i Sand var att koppla ihop det nya reningsverket med ett befintligt.
Rent tekniskt var det inga större problem, men sammankopplingen innebar att ett samarbetsavtal måste tecknas mellan den nya avloppsföreningen och den äldre föreningen.
Frågor som ”vem ansvarar för vad och vem som ska betala hur mycket för vad?” tog lång tid att reda ut och krävde juridisk hjälp.
Även dragningen av en ny stamledning krävde många timmars planering.
Värmdö kommun har inte stöttat projektet ekonomiskt. Men en förutsättning för att det skulle bli verklighet var att avloppsföreningen fick gräva ner reningsverket på kommunens mark.
– Om vi inte fått det hade det nog slutat med att alla skaffat ett eget minireningsverk, säger Göran Görsson.
Egentligen planerade samfälligheten att bygga ett större reningsverk, som andra fastigheter skulle kunna ansluta sig till senare. Men nuvarande skatteregler och oklarheter kring anslutningsavgifter gjorde att de planerna övergavs.
– Om vi hade byggt ett reningsverk som klarat femton andelar hade de två överblivna andelarna räknats som en tillgång och föreningen beskattats för dem, säger Göran Görsson.
– Det var också oklart om vi hade full kontroll över de kvarvarande andelarna. Som vi såg det fanns det en risk att kommunen kunde gå in och tvinga oss att ta emot nya andelsägare till en avgift som kommunen bestämde.
