Sjöfartsverket har börjat byta ut landets samtliga 85 radarfyrar. De nya fyrarna är både intelligentare och mer energisnåla än de gamla.
De är knappt synliga för blotta ögat, det enda som syns är ett vitt litet plasthölje som monterats på en vanlig fyr, en bro, en kaj eller någon annan plats. Men plasthöljet är i själva verket en racon; en transponder som aktiveras när den träffas av en radarsignal och då sänder en kod som syns på radarskärmen i form av streck och punkter. Tecknen motsvarar bokstäver i morsealfabetet och visar fyrens identitet – även i dimma.
De nuvarande radarfyrarna, som sattes upp för 25–30 år sedan, har nu börjat bytas ut. Först ut var Almagrundet, som fick en ny transponder i somras. Sedan dess har ytterligare nio levererats och enligt planen ska tio av de 85 radarfyrarna per år bytas ut.
– Det allra bästa med de nya radarfyrarna är kanske att de också anpassar sig till radarskalan och därför upptar mindre plats på radarskärmen när man minskar skalan, säger Sjöfartsverkets Lars Törnqvist till verkets tidning Sjörapporten.
De gamla fyrarna visar morsetecknen i samma storlek oavsett vilken skala navigatören valt på radarskärmen. Vilket innebär att de tar så mycket plats att eventuella fartyg eller mindre öar riskerar att skymmas.
Ofta drivs radarfyrarna av batterier som laddas med hjälp av solpaneler och de nya transpondrarna är mer energisnåla än de gamla.
Förutom Almagrundet är bland annat Simpnäsklubb, Svenska Björn, Revengegrundet och Landsorts bredgrund utrustade med radarfyr.
