Strålande solsken från en klarblå himmel, lagom kindnypande tvågradig kyla i luften och en spegelblank fjärd. Det är med andra ord en perfekt dag för en nybörjare att testa vinterpaddling ute på Nämdö.
Det är lika bra att erkänna det direkt – jag är inget paddlingsproffs. Min främsta merit på området är en kvarts kanotpaddling över den lilla sjön vid Hellasgården under förra sommarens värmebölja. Detta är någonting helt annat. Förutom att jag bytt ut bikinin mot en otymplig torrdräkt som får mig att se ut och röra mig som en astronaut finns ett stort orosmoment: vattnet är idag bara fem-sex grader och kajaken jag ska färdas i känns betydligt rankare än kanoten.
”Du är galen. Tänk om du trillar i!” är den vanligaste kommentaren jag får innan jag ger mig iväg. Och visst är det med hjärtat i halsgropen jag kliver i denna vattenfarkost som känns allt annat än säker. Men guiden Jonas Hållén är luttrad. Han menar att det är mycket osannolikt att kajaken skulle välta.
– När man är nybörjare kan det hända att man går runt på väg i, men när man väl sitter i och kajaken är packad är risken väldigt liten, säger han pedagogiskt. Sedan beror det förstås också på vinden; blåser det upp till tio meter per sekund är det ju en helt annan grej att paddla. Om du får vågorna från sidan då kan det vara ganska läskigt.
Men idag är det nästan vindstilla och när jag äntligen lyckats knöla mig ner i sittbrunnen i kajaken utan fadäser bestämmer jag mig för att trotsa nojorna. Att paddla i skärgården under vintertid ska ju vara någonting rent magiskt och den som aldrig tar risker får som bekant sällan uppleva någonting heller.
– Det är fantastiskt att paddla på vintern, säger Jonas Hållén lyriskt. Det finns inga båtar, du är helt ensam på sjön och det är lugnt och tyst. Och det här området är bland de vackraste att paddla i hela skärgården.
Den andra deltagaren på turen, Maria Nordh, är en betydligt mer erfaren paddlare. Hon har sedan många år paddlat tillsammans med vänner och familj, både i Stockholms skärgård och utomlands och under alla årstider. Alla utom vintern, och anledningen är att hon inte äger någon torrdräkt. Idag räcker torrdräkterna förvisso inte till oss alla men Jonas har sett till att en följebåt åker med oss ifall någon skulle plurra i vattnet. Säkerheten är viktig.
– Egentligen vill jag att folk ska ha torrdräkt om de ska med ut och paddla så här års. Det blir mycket varmare, skönare och säkrare ifall man går runt. Dessutom kan du flyta i den, även om det alltid är bäst att ha flytväst också ifall det är ett hål i torrdräkten.
Vi lämnar Solvik bakom oss och glider ut ur viken, längs Nämdös kustlinje mot Västanvik. Tystnaden är kompakt, sånär som på det rofyllda plasket från paddeln när den sänks ner i vattnet. För en stressad storstadsbo är detta mindfulness på riktigt – stillheten, den friska, klara luften och vyn över den frostbitna vinterarkipelagen som går i bleka toner av grått, brunt och vitt.
Kungsholmsbon Maria Nordh fastnade för paddlingen för att den gav henne en chans att vara aktiv och komma nära naturen. Ofta åker hon och hennes vänner iväg en helg för att paddla och tidigare har de besökt Finnhamn och Fejan. Paddlingen har också fört dem närmare varandra.
– Idag träffar man ju sina vänner så himla sällan, och när man väl gör det blir det ofta över en fika där man mest pratar om ytliga saker, som ”hur går det på jobbet?” Men om man får möjligheten att vara tillsammans en hel helg kommer andra saker fram, som känslor och trauman som vi alla går och bär, säger hon.
För Jonas Hållén började paddlingsintresset i 20-årsåldern. I början var de ett gäng killar och tjejer som var ute tillsammans och paddlade en vecka varje år.
– Tjejerna droppade ur en efter en när de fick pojkvänner men vi killar fortsatte, berättar han. Vi har paddlat i Sankta Annas skärgård och runt öarna uppåt Norrtälje. Sedan jag började hyra sommarhus på Aspö har jag paddlat jättemycket i de här vattnen. Mitt favoritställe är utsidan av Bullerö. Om det inte blåser så mycket är det fantastiskt att paddla där, längs öns vackra klipphällar.
Vi korsar fjärden mot Kallholmen, förbi Ramskobben och längs med norra Ornö innan vi sätter kurs tillbaka mot Solvik igen. Från att ha varit nästan vindstilla blåser nu en lätt bris över vattnet och efter följebåten formas små vågor. Kajakerna guppar över svallet men ingen faller överbord. Enligt Jonas är vattnen runt Nämdö ett paradis för kajakpaddlaren och under sommartid ser man ofta paddlare slå läger på öarna för att grilla och tälta. Under perioden 2 februari till 15 augusti kan man inte ta sig in mellan öarna inom Bullerö och Långvikskärs naturreservat då de är fågelskyddsområden, men det går bra att paddla runt på utsidan.
– Det är viktigt att respektera det. En person som rör sig mot en häckande fågel är ett så akut hot att fågeln lämnar redet. Detta gäller både när du färdas i stora och små båtar, och framförallt i kajak som rör sig snabbt och tyst och kan komma in på grunda områden och därigenom ”överraska” fåglarna, säger Jonas.
Att friluftsliv har blivit allt mer populärt bekräftar Jonas. Många unga 20-30-åringar i karriären tar gärna en paus i sina hektiska liv för att kombinera fysiska aktiviteter med naturupplevelser. En annan grupp som ofta ger sig ut i naturen i grupp är seniorer. I Solvik på Nämdö har man sedan de nya ägarna tog över våren 2018 planer på att utveckla besöksnäringen på ön och Jonas har blivit anlitad för att arrangera friluftsaktiviteter. Idéerna inkluderar såväl weekendpaket med aktiviteter, boende och god mat som kortare utflykter för dem som vill komma till ön för att vandra, träna löpning eller paddla kajak över dagen.
Jonas tips/Vackraste paddlingsområden i Nämdöskärgården
Ormskär, Brunskär, Hamnskär, Braka, Skogskär, Bullerö,
västra och östra Vidskär, Måsskär, Hamnskär, Utterkobben, Tärnskär.
