Friluftsliv och naturturism bidrar i dag med en procent till Sveriges BNP, vilket kan jämföras med näringarna jordbruk, skogsbruk och fiske som tillsammans utgör två procent av BNP. Det konstateras i forskningsrapporten Friluftsliv i förändring som nyligen avslutades efter sex år.
- Totalt sett går vi mer och mer mot en serviceekonomi, förklarar Klas Sandell, en av de cirka 15 forskarna som deltagit i den omfattande forskningsrapporten.
Han tror att den samhällstendens som synts sedan länge, att industri, jordbruk, skogsbruk och fiske går tillbaka medan servicesektorn ökar, kommer att fortsätta. Detta får bland annat avtryck i friluftsliv och naturturism. Men trots att svenskarna redan i dag lägger svindlande 100 miljarder på friluftsliv, varav 72 miljarder i Sverige, kan de tänka sig att lägga mer:
- Det finns i dag ett konsumentöverskott, folk anser alltså att det som de betalar för är mer värt än vad de faktiskt betalar. De är helt enkelt beredda att betala mer, säger Klas Sandell.
Det är goda nyheter för platser som skärgården exempelvis, där just friluftsliv och äventyrsturism är väl representerat. Klas Sandell, som själv är skärgårdsbo i St Anna skärgård, ser stora möjligheter:
- Besökarna lägger mycket pengar på boende, utrustning och transporter i dag, men inte alls lika mycket på exempelvis guidning. Här finns potential tror jag. Man kan tänka sig en grupp kajakpaddlare som byten middag med makaroner från spritköket till serverad mat på restaurang. Där kan det också finns information för en guidad tur om skärgårdshistoria, som man kanske är beredd att lägga några hundralappar på. Det är den typen av nya områden där jag tror potentialen ligger, säger han.
Forskarrapporten konstaterar även att folk vill ägna sig åt friluftsliv ännu mer än i dag, de vill dessutom lägga ut mer pengar på det. Ett annat område som Klas Sandell vill lyfta är den lokala kontrollen, med andra ord att fler av frilufts- och naturturismföretagen drivs av de som bor och verkar i skärgården.
- Det som bygger på lokal förankring skapar bättre upplevelser. Det blir ofta bättre kvalitet på upplevelsen, förutsatt att rätt utbildning, utrustning och liknande finns. Och så stannar mer pengar lokalt.
Forskarna har bland annat även tittat på Allemansrätten, som enligt Klas Sandell är en viktig framtidsfråga.
- 95 procent av svenskarna anser att Allemansrätten är viktig att försvara. 90 procent svarar dessutom rätt på kunskapsfrågor om den, förutom på frågor om det fria handredskapsfisket, som Klas anser inte ingår i den egentliga Allemansrätten:
- Där var lika många svar fel som rätt så det har folk inte koll på.
Forskningsprogrammet har kostat drygt 30 miljoner kronor och huvudsyftet med den 336 sidor tunga forskarrapporten, en sammanfattning av närmare 200 vetenskapliga artiklar, är att myndigheterna, framför allt Naturvårdsverket, ska använda den i sin framtida hantering av frågor om friluftsliv och naturturism.
