Det mest överraskande på Njordrs informationsmöte om vindkraftsparken Baltic Offshore Delta var frågorna som INTE ställdes från den inbjudna allmänheten.
I media har de höga tornen (”högre än Eiffeltornet) och risken för en förändrad landskapsbild (”en stålskog i horisonten”) dominerat rapporteringen.
Sveriges Television lät till och med en matematiker räkna ut hur stor del av tornen som teoretiskt sett skulle synas vid horisonten.
Därför kom projekteringsbolaget Njordr Offshore Wind väl förberett till Djurönäset med bilder och beräkningar som visade att vindkraftverken knappt är synliga från större delen av skärgården.
Men på mötet kom få frågor om hur den stora vindkraftsparken skulle påverka landskapsbilden eller miljön i skärgården.
Däremot ställde de drygt tjugo närvarande många frågor om vad vindkraftsparken skulle betyda för det lokala näringslivet och hur många jobb som kan skapas av den.
En förklaring till valet av frågor kan vara publikens sammansättning: en majoritet av de närvarande var lokala politiker eller representanter för organisationer.
Beräkningar från Njordr säger att vindkraftparken skulle kunna skapa 15 000 årsarbeten under byggperioden på cirka två år och 200 – 250 årsarbeten när vindkraftparken är klar.
OM den överhuvudtaget byggs, vill säga.
För Kattegatt Offshore utanför Blekinge krävdes det tolv år och två varv genom miljöprövningsdomstolarna innan tillståndet var klart. Tre år senare står projektet fortfarande på väntan.
Kristina Paltén, kommunalråd för Miljöpartiet i Värmdö, undrade hur sannolikt det är att vindkraftparken utanför Sandhamn blir av.
– Vi vill inte säga någon procentsats, men det är att 60-tal havsbaserade projekt som är aktuella i Sverige och det blir cirka tio, tolv, femton som byggs, svarade Rolf-Erik Keck, projektutvecklare på Njordr Offshore Wind.
Försvarsmakten har hittills sagt nej till Baltic Offshore Delta. Svenska Kraftnät måste ge parken klartecken att koppla upp sig mot stamnätet.
Den fullständiga miljökonsekvensbeskrivningen väntas vara klar 2023 och först då kan bolaget lämna in en slutlig ansökan om tillstånd för anläggningen.
Sedan ska regeringen säga ja och efter det gäller det att hitta finansiärer till projektet på 90-110 miljarder.
– Försvarsmakten blir svårast att övertyga, sa Rolf-Erik Keck efter mötet.
Baltic Offshore skulle bestå av 253 vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 330 meter. Om allt går enligt planerna skulle vindkraftparken tas i drift 2032.
