Från Ljusterö bygdegård hörs numera medryckande musikaliska toner flera gånger i veckan. Det är den populära motionsdansen Linedance som med sina räta led och mer eller mindre komplicerade steg har tagit Ljusteröborna med storm.
Sedan 2006 lockar motionsdansen Line dance Österåkersborna att dra på sig dansskorna och svänga sina lurviga. Klubben Eastfields linedancers kan räkna in 65 personer i rullorna, och växer stadigt. På Ljusterö startade den första nybörjarkursen 2008 och i dag dansar två grupper på högsta nivå.
När Skärgården besöker Ljusterö bygdegård under en av kurskvällarna är det fullt ös som gäller. 13 personer fyller ut stora salen och tittar uppmärksamt, med lätt sammanbitna uttryck, mot instruktören Lennart Gustavsson som går igenom dagens utmaningar.
– Coaster step, sliding, rocking chair, rock recover och så sailor step, mässar Lennart i sin mikrofon medan han visar kombinationerna av steg som den nya dansen består av.
Dansarna har redan tidigare lärt sig de olika stegen, men dansen de ska lära sig ikväll är ny för dem, liksom stegkombinationerna. Totalt finns sex olika nivåer i linedance, och enligt Lennart kan vem som helst dansa de två första:
– Man börjar med väldigt enkla, grundläggande steg. Kan man gå så kan man dansa dem. Sedan bygger man på, och folk brukar aldrig tveka att fortsätta. Alla kan klara av de första terminerna, sedan är det bara att göra en bedömning om man vill fortsätta, säger Lennart Gustavsson.
Linedance handlar om att lära sig koreograferad dans, grupperat i linjeformationer där man har dansare bakom och bredvid sig. Det handlar alltså inte om pardans utan alla dansar individuellt. Positionen ska hållas oavsett hur dansen, det vill säga stegen, rör sig över golvet. Linedance dansas i stegsekvenser som beroende av dans kan variera mellan 16-28 steg, vanligast är 32 eller 64 steg, sekvenser som sedan börjar om tills låten är slut. Det handlar alltså inte om att memorera stegen till en hel melodi.
När Lennart har gått igenom de nya stegkombinationerna är det dags att dansa den nya dansen till musik. Spända axlar skakas loss, fötter ställs i position och fokuserade ansikten riktas återigen mot Lennart som räknar in:
– Sex, sju, åtta – go!
Just den här gången är det en countrylåt som ljuder från högtalarna, men linedance är inte så förknippat med country som man kan tro.
– Man dansar till all typ av musik, det kan vara vals och hambo likväl som hiphop, disco, funk och latinska toner, säger Lennart som ändå har en cowboyhatt och stövlar hemma på hyllan om det skulle behövas:
– Ofta när vi får en förfrågan om att göra en uppvisning eller hålla prova-på-dans på en firmafest eller liknande så kan man alltid räkna med att det är countrytema på festen, då är det bara att plocka fram hatten, säger Lennart Gustavsson.
När dansen är slut skyndar dansarna fram till sina vattenflaskor för att släcka törsten.
– Det här är väldigt roligt och nyttigt, både för kropp och knopp, även om man inte är jätteung, säger Barbro Wittgren som har hållit på med linedance sedan starten på Ljusterö.
Carina Backlund fyller i och säger att för henne fyller dansen en viktig funktion:
– Det är väldigt socialt. Man får lära känna mycket folk, plus att det är skönt att röra på sig. Jag har tonårsungar hemma, så dansen har blivit min egen grej.
Sonja Nilsson menar att en stor fördel är att man kan gå iväg och dansa själv:
– Det krävs ju inte att man ska få med sig en partner, och så slipper man dansa med dem som dansar fel, säger hon och får medhåll av resten av gruppen som skrattar högt.
Det finns många teser kring hur linedance uppstod, men den mest bärande gör gällande att dansen har rötter i USA, där inspirationen kom från squaredansen.
– Under kriget rådde det brist på män, men kvinnorna ville ändå fortsätta dansa. Då uppstod linedance som dansas utan någon partner, förklarar Lennart Gustavsson.
Under 1970-talet höll dansen på att dö ut, samtidigt med countrymusiken. Men när filmen Saturday night fever kom brakade det löst igen, eftersom dansen finns med på flera ställen i filmen.
– Då fick dansen fart, sedan spridde det sig från Amerika, via England, resten av Europa och vidare ut i världen. Det dansas linedance över hela klotet. De populäraste danserna är samma som de vi dansar här, fortsätter Lennart Gustavsson.
Många dansare kommer från Friskis & Svettisvärlden, och de rytmiska, koreograferade rörelser man ägnar sig åt i motionspassen där. Med den skillnaden att det inom linedance ges möjlighet att få både motion, rörelser och en varierad typ av dans.
Ännu hänger det ursprungliga förhållandet män/kvinnor dock kvar:
– Det brukar gå en man på tio kvinnor i grupperna. Kanske att män har svårare att dansa koreografi, jag vet inte, säger Lennart Gustavsson.
Rolf Johnsson, en av två män på plats i kväll, säger att det stämmer, åtminstone för hans del:
– Alla har sitt sätt att lära sig danserna. Mitt sätt är genom muskelminne, och att titta på videor på youtube av de danser man ska lära sig.
Lennart Gustavsson flikar in:
– Jag tror att man kan komma ihåg mer än vad man anar.
En av höjdpunkterna för linedansarna i Sverige är den stora linedancekryssningen ombord på Silja Line i april, då 2 000 dansar samlas och dansar tillsammans.
– Då kommer det folk från hela landet, säger Lennart Gustavsson.
En annan fördel med line-dance är möjligheten att träna på stegen själv hemma, med ett stegschema i handen eller genom att kolla på en video.
I Österåker ges dessutom en mängd tillfällen att träna, nästan alla dagar i veckan går det att dansa antingen i Roslags Kulla, Åkersberga eller på Ljusterö. Utöver det hålls så kallade öppna danser i hela länet nästan varje helg. Totalt har länet 10-11 klubbar, så dansmöjligheter saknas inte.
– Vi ser gärna att man deltar i repetitionsträningarna eller övar hemma, på det sättet kommer man längre på danskvällarna och det blir roligare för alla, säger Lennart Gustavsson.
Att besöka andra klubbar och dansa är inte svårt genom att man, särskilt dessa kvällar, dansar efter topplistade danser.
– De populära toppdanserna är skapade av duktiga koreografer, det är danser som får stor spridning genom att de lärs ut under kurskvällarna. Så man känner igen danserna även när man kommer till andra klubbar. Dessutom brukar man dela upp danssalarna så dansare på olika kunskapsnivåer kan dansa till samma låt, på samma gång, fast med olika danser, förklarar Lennart Gustavsson.
För den som är intresserad av linedance är det bara att leta upp närmaste klubb och anmäla sig till en nybörjarkurs. Många klubbar har även prova-på-kvällar där den som vill kan testa om det är något för dem.
