Fem frågor till: Tommie Bengtsson som tillsammans med sin fru och ytterligare två familjer driver populära Facebookgruppen ”Gamla bilder och berättelser från Stockholms skärgård”:
Hur fick ni idén?
- Min fru Elsy, från Korsö vid Södra Stavsudda, har alltid varit intresserad av gamla grejer. Bland annat hade hon en bok med vykort och fotografier från Stockholm, där det även fanns en hel del skärgård. När jag pensionerade mig började vi titta i boken. Då föddes tanken att det här intresset för gamla bilder prylar och historier är vi nog inte ensamma om. Så vi startade gruppen för snart två år sedan, utan att ha en tanke på att det skulle bli så här stort.
Hur går det till?
- Folk ansöker om att komma med och lägger sen in sina bilder och berättelser. Men det är ett grovarbete med här gruppen ska jag säga. Det är massor av folk som varje vecka söker medlemskap bara för försöka sälja solglasögon, båtar och alla möjliga tjänster. Så det är ett jobb att hålla gruppen ren. Uppstår det ett problem så blir det direktkontakt med de andra familjerna, oavsett tid på dygnet. Men att vi håller den ren är säkert också anledningen till att den blivit så populär.
Vilka områden täcker ni in?
- Det är allt. Nu har det börjat komma in mycket bilder på båtar och historierna runt dem. Vad de lastades med, varför de gick på grund och vad som hände. Båtarna har ju besökt många öar, så det finns mycket bilder. Även bilder på ångbåtsbryggor är stort, liksom gamla saker. Men ämnet verkar outtömligt.
Var går gränsen för gammalt?
- Gränsen är 1980-talet och äldre, det får inte vara alltför modernt. Men visst kan vi tillåta en nu bild på en gammal båt, om den kan härledas till en gammal händelse. Ibland måste också nya bilder tas med för att kunna få med riktigt gamla saker.
Varför är intresset för gamla bilder och berättelser så stort?
- Tanken med gruppen är att kunna berätta om vad man har varit med om, små privata händelser som är kul och många har glädje av, men som man inte kan läsa om i historieböckerna. Det finns exempelvis en bild på en gammal gumma som mjölkar sin ko längst ute på en kobbe. När man tittar på bilden kan man leva sig in i livet förr. Man förstår att det inte var lätt att få sina mjölklitrar, hon har rott sin båt ut till kobben, gått över ön, gett kon lite att äta och satt sig tillrätta på sin mjölkpall. När vardagen är fångad på det sättet i en bild så har man historia på riktigt.
Fotnot: De övriga bakom gruppen är Möjaborna Mats Westerman samt Mia och Björn Sundberg.
Foto: Privat