Ljusterö kyrka tillhör sedan 1997 Ljusterö-Kulla församling i Stockholms stift. Ljusteröborna vårdar och vördar sin kyrka där dop, bröllop och begravningar sker i den åttkantiga träbyggnaden från 1700-talet. Inne i kyrkan syns äldre timmer som härstammar från ett tidigare och överbyggt kapell.
Kyrka och församlingshem ligger mitt på norra Ljusterö cirka tre kilometer från färjeläget. Den vita träbyggnaden med snickardetaljer och gotiskt spetsbågiga fönster hör till en av de mest originella i skärgården. Byggnaden utgör en betydelsefull samlingspunkt.
– Några väggar från det gamla kapellet finns fortfarande kvar som kan ses om man öppnar en dörr till ett förråd eller till orgelläktaren, säger Karin Fridblom, vaktmästare vid Ljusterö kyrka.
Andra tecken på det gamla kapellet kan ses på det branta taket och de låga sidoväggarna som skiljer den från andra träkyrkor i skärgården som exempelvis Möja, Nämdö och Ornö kyrkor.
Kyrkan byggdes under åren 1751–1755, men fick sitt nuvarande utseende vid en större ombyggnad år 1894 designad av arkitekt Hjalmar Kumlien (1837–1897). Vid byggnationen tillkom också ett kyrktorn som ersatte den tidigare fristående klockstapeln. Kapell, klockstapel och prästgård finns angivna på kartor från 1726 och 1733. I direkt i anslutning till kyrkan ligger också en prästgård som uppfördes 1870. Kyrkan omges av en kallmurad bogårdsmur från 1750-talet och kyrkogård. Byggnaden har en åttkantig planform med ett tresidigt avslutat kor i öster.
– Hjalmar Kumlien ville att kyrkan skulle se ut som en skärgårdsvilla och prydde utsidan med stuckatur och annan snickarglädje. Kyrksalen har viss skärgårdsanknytning och är konstruerad som ett upp och nedvät båtskrov. Här är relativt ljust tack vare tre stora gotiska fönster.
I byggnaden norr om koret hyser en sakristia och på den västra sidan finns ett vapenhus. Ovanför vapenhuset reser sig kyrktornet som har en tornspira krönt av ett kors. Kyrkans stomme är av liggtimmer som vilar på en sockel av sprängd gråsten.
– Varför byggnaden är åttkantig vet man egentligen inte. Det finns ingenting nedtecknat om detta i vårt arkiv vad jag känner till.
Ljusterö-Kulla församling har en befolkning på ungefär 2 500 personer där 68 procent fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan.
– Kyrkan har stor betydelse för dagens Ljusteröbor. Det är inte många i området som gått ur kyrkan. Vi har gudstjänst, dop, bröllop och begravningar och två körer, en för vuxna och en för barn. Vi har också något som heter öppen prästgård 10.00-12.00 på onsdagar och fredagar. Människor kan komma som de vill och fika, sitta och prata en stund och läsa tidning.
I församlingshemmet bakom kyrkan bedrivs vissa former av kommunal verksamhet som exempelvis skrivarcirklar och öppen förskola. Här finns också ett samarbete med lokala föreningar, exempelvis PRO. Lokalen kan hyras för samling efter dop, vigsel och begravningar.
– Karin Holm är församlingsherde (präst) i kyrkan och bor i Åkersberga. Kyrkan ingår i Österåkers pastorat. Vi var tidigare en egen församling, ”Ljusterö kulla”. Tidigare var min man präst. Vi var den sista prästfamiljen som bodde i prästgården som senare blev församlingshem.
I byggnaden fanns tidigare två votivskepp, men som är försvunna idag. Förlusten har ersatts av en vacker modell av Rospiggen ”Atlanta” som donerades av hembygdsföreningen 1954 med anledning av kyrkans 200-års jubileum. Till inventarierna från den gamla kyrkan hör också en gammal altartavla från 1756. Betydligt äldre är tavlan som hänger till vänster om altaret som skänktes år 1685 och tillhörde förmodligen ett ännu äldre kapell som sannolikt uppfördes på 1500-talet. Dopfunten av snidat trä levererades 1927 av Libraria. Kyrkans nuvarande orgel med elva stämmor byggdes 1928 av Åkerman & Lund Orgelbyggeri. Predikstolen tillkom vid renoveringen 1894.
Norra Ljusterö tillhörde tidigare Riala församling. Förr i tiden med bristfälliga kommunikationer var det svårt att få ut en präst till kyrkan när ”isarna varken bar eller brast”.
Kyrkan omgärdas av en kyrkogård med ett flertal gravstenar där Ljusteröbor och fritidsboende låter sig begravas.
– Fritidsboende kan ha en begravningsplats på kyrkogården sedan gammalt där släktingar ligger begravda. Vi har också en minneslund som är väldigt populär och utnyttjas av många. Kyrkan betyder nog väldigt mycket för många så här i en landsbygd, säger Karin Friblom.
