Den nya avgiftsmodellen för sjöfarten träder i kraft den 1 januari 2018, trots att såväl branschen som regeringens utredningsinstans är kritiska till effekterna den kan ge. Samtidigt höjs avgifterna med nio procent.
Sjöfartsverket har tagit fram en förändrad modell för avgifterna för handelssjöfarten för de tjänster Sjöfartsverket utför inom bland annat isbrytning, lotsning och farledsservice. Modellen ska träda i kraft från och med årsskiftet, och i samband med det föreslås nu även en generell höjning av farledsavgiften med nio procent. Anledningen är den ekonomiskt ansträngda situation som Sjöfartsverket befinner sig i.
– Då regeringen inte förlängde det tillfälliga anslaget efter 2016, och Sjöfartsverket verksamhet endast kan finansieras via anslag eller avgifter behöver vi nu höja avgifterna. Vi gjorde en höjning i år med åtta procent och har därefter jobbat med interna besparingar. Vi fortsätter självklart med detta arbete men ser nu att vi ändå måste höja avgifterna ytterligare, säger Sven Carlsson, chefsstrateg på Sjöfartsverket.
Rikard Engström, vd på Svensk Sjöfart, är tveksam till höjningen och menar att staten i och med detta sänder dubbla signaler.
– Man ser ju politiska ambitioner i budgeten där man lägger 50 miljoner på ekobonussystem, men samtidigt lägger man med höjningen förra årsskiftet och den nu planerade höjningen på ytterligare 200 miljoner i avgifter på branschen i ökade farleds- och lotsavgifter. Summan blir inte bra och det är klart det drabbar näringen, konkurrenskraften för industrin och arbetstillfällena hårt.
Branschföreträdare har redan tidigare varit skarpa i sin kritik mot den nya modellen. Under remissrundan 2016 menade bland annat Svensk Sjöfart att den är svårberäknad och att de miljöstyrande parametrarna, baserade på ramverket Clean Shipping Index (CSI), inte ännu är tillräckligt genomarbetade.
Och det är inte bara branschen som är kritisk. I somras överlämnade Trafikanalys, som på uppdrag av regeringen analyserar och utvärderar åtgärder inom transportpolitiken, en rapport kring miljökonsekvenserna av det nya avgiftssystemet. I den slår man fast en tydlig rekommendation att avvakta med att införa den nya modellen, då den riskerar ge kontraproduktiva effekter. När miljöindexet i den nya modellen blir bredare, blir rabatten och därmed incitamenten för bättre klimatåtgärder hos rederierna mindre, menar man.
“Det går inte att utesluta att de föreslagna avgiftsförändringarna medför en risk för överflyttning till väg”, skriver man i rapporten.
Trots detta har man inga avsikter från Sjöfartsverket att vänta.
– Min bedömning är att vi kan implementera den här miljöstyrningen och det kommer ge en positiv effekt. Det gäller dock att se till helheten, nu blir det kanske nya typer av fartyg som får större miljöincitament då vi tittar på fler miljöfaktorer. Dock är det en komplex fråga, och vi kommer under 2018 att arbeta tätt tillsammans med CSI, Svensk Sjöfart, Ett fossilfritt Sverige och andra intressenter med att utvärdera och utveckla miljöstyrmedlen allt eftersom, säger Sven Carlsson.
Remissrundan i fjol ledde inte till några större förbättringar av modellen, menar Rikard Engström.
– Det sägs att man haft en dialog med branschen, men jag tycker att en dialog kräver att man också lyssnar och tar till sig. Men jag är optimist och tror att man faktiskt vill förbättra detta från Sjöfartsverkets sida. Vi är nog överens om målet men inte vägen dit.
Förslaget på den nya avgiftsnivån är på remiss fram till den 20 oktober.
