För en månad sedan meddelade Sjöfartsverket att man vill mäta kustnära områden. Hur mycket det skulle kosta totalt framgick inte. Nu kan Skärgården avslöja att notan kan hamna på minst en miljard kronor.
I ett pressmeddelande från slutet av april står det att Sjöfartsverket, Statens Geologiska Undersökning (SGU) och Lantmäteriet vill ha 100 miljoner från regeringen under en treårsperiod.
Men dessa hundra miljoner är bara för att finansiera en ”fördjupad samhällsekonomisk bedömning”. Inga mätningar. De ska komma senare, under tio år, och kommer att bli mycket dyrare. Det framgår av Sjöfartsverkets projektredovisning i interntidningen Sjörapporten.
Inte ens i hemställan till finansdepartementet är Sjöfartsverket tydliga med hur mycket pengar det faktiskt gäller.
Där framgår bara lite diffust samma sak som i pressmeddelandet, nämligen att de 100 miljonerna ska täcka ”steg 1 och 2”, det vill säga förberedelserna.
De verkliga kostnaderna kommer i steg 3, när jobbet ska göras, och de sifforna nämns bara i Sjörapporten. Enligt en artikel i Sjörapporten handlar det om 100 miljoner kronor i tio år.
Varför redogör Sjöfartsverket inte utåt för hur mycket sjömätningarna kommer att kosta?
– Anledning är att vi inte vet den totala kostnaden, därför skickar vi in hemställan för att kunna utföra en förstudie som både kommer ge oss svar på lämpliga metoder och även en estimerad kostnad för en komplett sjömätning av Sveriges grunda vatten, säger Fredrik Strömbäck på Sjöfartsverkets kommunikationsavdelning.
– När man har gjort en förstudie i Norge likt den vi har skickat hemställan om så visar det sig att varje satsad krona på sjömätning ger tillbaka betydligt mer i samhällsvinster, tillägger han.
Enligt Fredrik Strömbäck är tidsplanen för sjömätningen 10-15 år, under förutsättning att regeringens skjuter till alla pengar som behövs.
Just nu uppdaterar Sjöfartsverket de tryckta och digitala sjökorten i skärgården efter en internationell standard för sjömätning. Arbetet kallas Sjökortslyftet.
Uppdateringarna har mötts av kritik från bland andra Svenska Båtunionen, Amfibieregementet i Stockholm, Sjöräddningen på Värmdö, den privata sjökortsleverantören Hydrographica samt flera yrkesskeppare.
Svenska Kryssarklubben, med 40 000 medlemmar, kallade i höstas de nya sjökorten ”en säkerhetsrisk för fritidsbåtar”.
Kritikerna pekade på att många vatten som tidigare markerades som 3–6 meter i Sjöfartsverkets tryckta och elektroniska sjökort i de nya får en mörkblå markering, vilket betyder ett djup på 0–3 meter.
Det innebär i sin tur att många vikar och sund är markerade som mycket grunda och inte farbara.
Dessutom har det kommit rapporter från den privata sjökortsleverantören Hydrographica och enskilda personer om att de nya sjökorten missat vissa grund och markerat andra grund som inte finns.
Det är den typen av brister som Sjöfartsverket, SGU och Lantmäteriet nu vill rätta till.
Redan i dag finns det undersökningar av grunda vatten, redovisade i Hydrographicas sjökort. Varför göra nya mätningar?
– Hydrographicas data är inte heltäckande och finns inte i hela Sverige utan är koncentrerad till de områden där det finns fritidsbåtar, säger Fredrik Strömbäck.
– Hydrograophicas mätteknik uppfyller heller inte den standard som behövs för att redovisa djup som är större än vad det står i sjökortet.
