KRÖNIKA. För ett par år sedan blev jag erbjuden jobb som klasslärare i tre olika skärgårdsskolor. Rektorerna var desperata - hittade de ingen som ville undervisa eleverna, kunde de bli tvungna att skära ner på verksamheten eller till och med klappa igen. Att jag var obehörig lärare spelade mindre roll. De fick helt enkelt nöja sig med den som ville ställa upp.
Detta blev en smärtsam påminnelse om det ifrågasättande jag mötte ett antal år tidigare då jag flyttade till en ö och planerade att skaffa barn. Hur kunde jag vara så egoistisk? En härlig naturnära miljö till trots, ö-livet skulle ju innebära att hen fick begränsade valmöjligheter i utbildning och karriär. En skola med sämre kvalitet på undervisningen och färre lekkamrater.
En känsla jag får när jag besökt skolor i skärgården är att många är tacksamma över att det överhuvudtaget finns en skola och därför varken kan eller vågar ställa krav. Och, som vi alla vet – skolan är grunden för att ett skärgårdssamhälle ska fungera. Den är nyckeln till en levande skärgård.
Skärgårdsskolorna dras med tunga utmaningar. Svårigheter att hitta lärare, att få färdmedel till och från skolan att fungera. Skolan tappar elever då infrastrukturen brister. Kommunerna satsar inte om det finns för få barn. Moment 22.
För att lösa problematiken krävs nya grepp, kreativitet och flexibilitet. Ny teknik som fjärrundervisning är fantastiskt, då det ger elever möjlighet till skolning av behöriga lärare trots att dessa inte finns fysiskt på plats. Men man behöver också ett tänk utanför boxen för att locka fler lärare till öarna. Skapa förutsättningar för att de ska kunna och vilja bosätta sig här. Erbjuda lärarbostäder. Högre lön. Kanske ett ”omlokaliseringspaket” för lärarens hela familj att bosätta sig på ön, och andra attraktiva förmåner.
Ett annat sätt att skapa en stimulerande arbetsplats/skola är att skärgårdsskolorna i högre utsträckning tar till vara på sin unika miljö och profilerade sig. Man kunde kombinera utbildning inom traditionella näringar och skärgårdens flora och fauna med kunskaper inom IT/webb och turismnäring. I detta nummer av tidningen berättar vi om Österåkers kommun som ger unga chansen att driva eget under sommarlovet och här borde skärgårdsungdomarna vara självklara kandidater. Men det är inte bara inom praktiska yrken man bör satsa. Skärgården skulle också kunna bli en spännande miljö för framtida akademiker. Varför inte placera utbildnings- och forskningscenter kring exempelvis marinbiologi respektive -arkeologi på våra skärgårdsöar?
Ungdomarna är skärgårdens framtid och det är därför livsviktigt att de känner en stolthet över sin hembygd och också ser sin framtid här. En framtid med fantastiska möjligheter istället för oöverstigliga hinder.
