
De små skärgårdsvarven befinner sig just nu i en brytpunkt. Många varvsägare har nått pensionsålder och mer därtill. På vissa ställen går varven vidare till nästa generation medan andra slår igen. Varför går varven skilda vägar och hur ser framtiden ut för de små skärgårdsvarven?
Nyligen slog Eklunds varv på Ingmarsö igen efter att ha bedrivit varvsverksamhet i 40 år. Löparö Marina i norra skärgården har också sina dagar räknade
– Jag går i pension snart och vill sälja taxibåtsverksamheten men ingen verkar vara intresserad. Verkstaden ligger på min tomt så den lägger jag nog bara ner, säger Bo Gesslein som varit skärgårdsföretagare i 40 år.
Lagerviks båtvarv på Blidö söker efter någon som vill ta över verksamheten som kommer att fortsätta tills en ny ägare dyker upp. Närmar vi oss en död för småvarv i skärgården? Nej, troligtvis inte. Det finns lika många exempel där varven har fått nytt liv av unga som flyttat ut i skärgården eller som bor kvar. Tidningen besöker Thomas Sjöberg på hans varv, Sjöbergs Båt och Allservice, på södra Ljusterö. Varvet startades av hans farfar på 40-talet, sedan tog hans pappa över och numer driver Thomas varvet själv, vilket varit hans dröm sedan han var liten.
– Jag har alltid gillat att skruva. Jag ville inte vara på dagis när jag var liten, jag ville bara gå här med pappa. Jag vet inte hur många prylar jag hade skruvat isär innan jag ens började med att skruva ihop saker. Att driva varvet här är min livsdröm, säger Thomas Sjöberg, 30, som efter en övergångsfas sedan 2014 nu äger och driver varvet själv.
Han har en anställd och vill inte expandera.
– Kunderna, och jag själv tycker om det här formatet och den personliga servicen. Och det är även svårt att få tag i bra folk på rimligt avstånd om man vill anställa, säger Thomas.
Andra varvsägare som drivit varv sedan 70- eller 80-talet i skärgården skriver under på att yrkesvalet är mer utav en livsstil. Skillnaden på arbete och fritid är inte lika tydlig som om man jobbade som motormekaniker på ett större företag i stan. Thomas Sjöberg är precis rätt person på rätt plats, och följer inte strömmen av nyutbildade mekaniker som hellre väljer en bilverkstad i stan. Vad han vet är det bara fyra av trettio i hans avgångsklass i Marinteknik på Marina läroverket i Danderyd, som nu jobbar med båtar.
– Jag hade aldrig velat jobba på verkstad i stan, jag åker knappt av ön. Efter att jag varit med barnen och ätit och lagt dem åker jag gärna ner några timmar till och skruvar på kvällen, säger han.
Båtbyggaren Alexandra Rein, 25, har fått fast anställning på Erikssons varv och båtbyggeri på Ingmarsö. Hon och hennes sambo bodde tidigare i stan men fick båda jobb i skärgården och flyttade ut.
Vad är det som lockar med att arbeta på varv i skärgården?
– Jag har inte något annat varv att jämföra med men jag antar att jag får ta mer ansvar här och får prova på fler saker än i stan. Här får jag lära mig att meka utöver att jag tar hand om träbåtar som jag är utbildad för, säger Alexandra Rein som trivs med nya arbetsplatsen.
Ett annat exempel på ungdom som tar över i varvsbranchen återfinns på Gräskö. För åtta år sedan tog Peter Johansson, 41, över varvet på ön där hans fru har släkt sedan tidigare. De flyttade ut med småbarn och anammade skärgårdslivet.
Och enligt uppgift har Kjellgrens varv i Löka på Möja gått vidare i arv till nästa generation.
Det finns alltså ingen tydlig trend åt varken det ena eller andra hållet men enligt båtbranchens riksorganisation Sweboat befinner sig de små skärgårdsvarven just nu i en brytpunkt. Många går i pension och varven har olika förutsättningar för att överleva.
Två sammanhängande utmaningar för de mindre varvens överlevnad är tydliga
– Det är ett antal varv som vill lägga ner nu och oftast bor man mitt i verksamheten och vill bo kvar. Då är det svårt för någon utanför familjen att ta över, säger Mats Eriksson, vd för Sweboat som just nu undersöker om de kan hjälpa till med juridisk hjälp i de fallen där verksamheten ska säljas men inte fastigheten.
Den andra utmaningen är att om någon kan tänka sig att sälja varvet är det oproportionerliga priser för en mekare att köpa en sjötomt i skärgården.
– Det är helt andra spelregler i dag än för 40 år sedan. Marken är så oerhört värdefull i dag där varven ligger. Om marken kostar 10 miljoner och man omsätter 1 miljon kan man aldrig räkna hem den investeringen i verksamheten, säger Mats Eriksson.
På tio år har det inte byggts något nytt båtvarv på en ny plats i Stockholms skärgård enligt Sweboat.
Så hur kommer det att se ut i framtiden? Mats Eriksson tror att skärgårdsvarven kommer att finnas kvar i samma utsträckning som i dag i Stockholms skärgård. Eventuellt blir det några färre varv men samtidigt blir förmodligen en del utav dem något större.
I nästa nummer: Så har båtägarnas behov av service ändrats med tiden.