Solen skiner över Märsgarn, den ö i Horsfjärden strax utanför Amfibieregementet Berga där sjövärnskåren har sin kursgård. Viken utanför är full av seglande ungdomar som deltar i årets sommarskola.
Ön Märsgarn köptes av staten 1911 och var svenska flottans bas och utbildningscentrum på ostkusten. Som bas både för flottan och marinflyget fungerade den som ett eget litet samhälle med egen färjeförbindelse med fastlandet, bostäder, post, biograf, telefonväxel och tandläkarmottagning. Åren gick och verksamheten flyttades successivt över till Musköbasen innan Märsgarn avrustades helt på 70-talet. Under några år bedrev Flottans attackdykarskola verksamhet här men även den lades ner 1979.
Sedan 1981 har den frivilliga försvarsorganisationen sjövärnskåren hållit till på ön och under sommaren arrangeras sommarskola för ungdomar. Under tre veckor kommer b
arn och ungdomar mellan 15-18 år, hit från hela Sverige för att lära sig allt från att ro korrekt till hur man sätter upp ett tält, ger första hjälpen och hur man är en bra ledare.
Just idag är 110 elever uppdelade på fyra årskullar på plats på Märsgarn, ledda av 30 instruktörer som är både officerare, specialistofficerare, soldater och sjömän men även vanliga privatpersoner. I år har man dessutom 11 utbyteselever från Storbritannien, Kina, Kanada och Usa.
Ansvarig för att hålla ställningarna på Märsgarn och se till så att sommarskolan fungerar som den ska är skolchef Ingebrikt Sjövik. Till vardags jobbar han som stridsledningsofficer och precis som många av de andra befälen får han vara tjänstledig från sitt jobb inom Försvaret för att arbeta med skolan. Han gick själv sommarskola på Märsgarn i slutet av 90-talet och det var så han kom i kontakt med marinen från första början.
Sommarskolan bygger på att man kommer tillbaka sommar efter sommar under tre år för att få den fullständiga utbildningen. Och kurserna är populära. I år var platserna fyllda ett dygn efter att ansökan öppnade, med lika många på reservlistan som antagna.
Första året lär sig eleverna grundläggande sjömanskap, navigation, sjukvård, sjösäkerhet, fälttjänst och försvarskunskap. Det ska vara putsade skor och rent och snyggt.
– De är inte vana vid det, att gå upp, bädda sängen, göra som man blir tillsagd och inte prata i telefon eller spela dataspel hela kvällarna. Men man märker på dem att det är nyttigt. De rör ju väldigt mycket på sig, är ute och seglar och annan fysisk aktivitet så de är trötta på kvällarna. Klockan tio är det tyst och släckt. Så jag tror att det är ganska sunt för dem att få vara här. Under ut
bildningstid ska telefonerna vara inlåsta, så från sex på morgonen till åtta på kvällen är det inga telefoner som gäller. Det är en detox och en traumatisk upplevelse för många, säger Ingebrikt Sjövik.
Om man blir godkänd efter den första sommaren får man tillhöra en lokal sjövärnskår när man kommer hem. Under året går man en kvällskurs och lär sig navigera och ta båtförarintyg. Den andra sommaren seglar man lite större båtar och lär sig mer sjömanskap och navigation och under vinterhalvåret läser man till kustskeppare.
– Sen kommer man tillbaka ett tredje år och får köra lite större båtar som äldre bevakningsbåtar. Det är en fantastisk utbildning, och så är det helt gratis. Vem som helst, rik eller fattig, kan göra det här, säger Ingebrikt Sjövik.
Sjövärnskåren är en frivillig försvarsorganisation med fokus på sjön, som ett marint hemvärn, men försvarsmakten stöttar och betalar för sommarskolan. Huvudsyftet är att kursen ska fungera allmänbildande men den är även en möjlighet att introducera försvarsmakten för ungdomar.
Och taktiken verkar fungera. Några av de som är sugna på en karriär in
om det militära är Isak Blom och Hanna Lundbäck. De går den ledarskapsutbildning man kan söka till efter att ha gått klart sommarskolan. Under tre veckor drillas de i ledarskapsteori och får lära sig allt om hur man är en bra instruktör och leder en grupp.
– Under de här veckorna har jag lärt mig vilken typ av person jag blir i olika situationer. Det är lätt att säga att man ska göra sitt bästa och att man kommer att klara saker, tills man hamnar i den situationen. Man brukar säga att det finns två typer av personer, de orädda och de som är rädda personer. Tror man att man är bara den ena eller den andra, har man fel. Det beror helt på vilken situation man sätts i och de förutsättningar man har, säger Isak Blom.
Även om de vill poängtera att det är en lång väg kvar till en karriär inom försvarsmakten är Hanna Lundbäck väldigt sugen på att jobba inom det militära i framtiden.
– Jag skulle gärna jobba på amfibieregementet. Jag gillar att vara ute på sjön men samtidigt vill jag inte bara vara fast på en båt. Så där skulle jag få lite både och. De kan ha uppdrag både på sjön och samarbeta med de andra regementena i land, säger hon.
