I sommar kommer sopor hämtas från Ingmarsö endast var fjortonde dag. Det kan bli kännbart när såväl antalet sommargäster, krogbesökare och det rörliga friluftslivet ökar explosionsartat.
– Man kommer behöva elda upp soporna, säger Lasse Westling på Ingmarsö.
Sophanteringen på Ingmarsö och intilliggande öar har länge varit uppe för diskussion. Ett antal förändringar under den senaste tiden gör nu att många ser en risk för att situationen i sommar kommer bli ohållbar.
Bland annat har de sopmajor som varit avsedda för det rörliga friluftslivet stängts och ersatts med två betydligt mindre soptunnor, samtidigt som soprummet vid Åsättra också stängts. Nu har även Roslagsvatten valt att sluta erbjuda abonnemang för veckovis tömning av sopor på ön under sommarmånaderna. Istället ska sopor hämtas var fjortonde dag.
Byalaget bjöd i förra veckan in till ett fullsatt möte på Lurkan där frågan diskuterades med representanter från Roslagsvatten och Österåkers kommun.
– Hela sopfrågan har stötts och blötts i många år, men vi tycker att takten som saker sker i är alldeles för långsam. Nu är frågan akut i och med att man tagit bort veckohämtningen som funnits för både permanent- och fritidsboende under sommaren. Då växer ju hushållen här ute rejält, säger Lasse Westling som under lång tid varit engagerad i frågan för byalagets räkning.
För näringsidkare på ön blir blir varannan veckashämtningen i sommar katastrofal. Victor och Lina Wahlcrantz som driver Ingmarsö bageri befarar att mängden sopor som blir stående i värmen kommer att dra till sig ohyra och skadedjur.
Lösningen som presenterades för dem på mötet var att själva investera i speciella sopkärl för 25 000 kronor och ett abonnemang på 61 000 kronor om året för att kunna få veckovis tömning.
– Men vi behöver ju inte tömma 2,5 kubik varje vecka året runt. Vi har inte råd med det, och inte heller någon mark att ställa kärlet på, säger Victor Wahlcrantz.
– Hur kan man inte fråga oss ö-företagare innan man bara ändrar detta? Det är en stor ändring. De har fattat ett beslut som är helt ohållbart, fyller Lina Wahlcrantz i.
När det gäller förpackningsinsamling finns idag närmaste återvinningsstation på Ljusterö. I fjol genomfördes ett pilotprojekt på Ingmarsö där 42 utvalda hushåll fick möjlighet att lämna plast, papper och metallavfall vid sin fastighet. Nu ska man i ett nytt pilotprojekt kunna få lämna förpackningar vid vad som så småningom ska bli en återvinningscentral för grovavfall på ön.
– Men formerna för hur det ska gå till verkar väldigt oklara. Det finns många idéer och visioner som alltid, men sällan några konkreta genomförandeförslag, säger Lasse Westling.
Han anser att Roslagsvatten jobbat i fel ordning.
– Om återvinningen och förpackningsinsamlingen funnits på plats och man jobbat för att stimulera egenkompostering, kanske haft en central kompost, hade det varit oerhört mycket lättare att genomföra det här med varannan veckas hämtning. Tar du bort förpackningar och mat ur sopsäcken är det inte så mycket kvar, då hade man kunnat reducera transporterna högst avsevärt och tjänat både miljö och pengar. “Det ska vara lätt att göra rätt”, säger man. Det är en utmärkt devis men man måste leva upp till den också.
Nu befarar han att konsekvenserna i sommar blir att folk eldar upp sina sopor istället.
– Det är ju det sämsta man kan tänka sig. Det är klart att vi ska spara pengar, men det får inte vara på bekostnad av vad som helst. Behovet av sophämtning finns ju här.
Roslagsvatten: ”Vi vill minska transporterna”
Att dra in på sophämtningen är en väl investerad effektivisering som framförallt syftar till att minska transporter, säger Peter Nyström, avdelningschef för Avfall på Roslagsvatten.
Mötet på Ingmarsö var bra, tycker Peter Nyström.
– Det är tydligt att frågan engagerar, säger han.
Varför ska ni bara hämta sopor varannan vecka på somrarna?
– En viktig del är att vi vill minska våra transporter i hela kommunen. Tittar man på fastlandet så är det redan varannan veckas hämtning där och så är det resten av året i skärgården också. Så det är totalt fem hämtningar per år som tagits bort och det tycker vi är en väl investerad effektivisering.
Men i skärgården blir det ju ett högre tryck på somrarna, till exempel för näringsidkare som krögare?
– För dem finns möjligheten att välja en annan tjänst där man får hämtning varje vecka. Då får man köpa en lite större behållare, ett så kallat krantömmande system som är bättre mot skadedjur. Är man flera näringsidkare på samma ö kan man gå ihop några stycken om ett sådant.
När det gäller förpackningar ligger det än så länge inte på kommunens, utan på producenternas ansvar att samla in. Dock kan detta komma att förändras framöver, enligt ett nytt förslag från regeringen som nu är på remiss.
– Det tycker vi är en utmärkt lösning. Då kan vi som kommunalt bolag ha insamling för allt som kan tänkas hamna i soppåsen, både matavfall och förpackningar. I miljölagstiftningen står att man inte får slänga förpackningar i soppåsen. Men tittar man på hur det ser ut i soppåsarna i skärgården så är nära 40 procent av innehållet i soppåsen just förpackningar. Bara 17 procent är det vi kallar för restavfall.
Hade det inte varit bättre att först se till att det finns förpackningsinsamling på ön och därefter minska på hämtningarna?
– Det är ju som sagt redan idag inte tillåtet att slänga förpackningar i vanliga hushållssopor, men ändå följs det inte.
Varför tror du att det inte gör det?
– Det har vi inte frågat och jag vill inte spekulera i hur människor resonerar. Vissa kanske tar en paus från sopsorteringen när man är i sitt fritidshus på semestern.
Skulle det bli så att hushållen får extra mycket sopor under en period i sommar kan man beställa att få en extra säck hämtad, säger Peter Nyström.
– Det kostar inte så mycket mer.
