Är drönare morgondagens transportsystem i skärgården? Hur långt har tekniken och regelverken kommit och vilka utmaningar finns? Det och många andra frågor diskuterades under ett seminarium på Värmdö kommunhus.
Kristdemokraterna i Värmdö har lagt en motion om att utreda möjligheten till utökade transporter med drönare i kommunen, vilket Skärgården tidigare rapporterat om.
I början av maj bjöd man in till ett seminarium på temat “Drönartransporter i Stockholms skärgård” där bland annat representanter från Transportstyrelsen, Trafikverket och Svenska Flygbranschen (ett förbund inom Transportföretagen) men även företag som Aerit som nyligen avslutat ett drönarprojekt i Norrtälje skärgård, samt Jetson, ett svenskägt företag som tagit fram drönare anpassade för persontransporter, var på plats.
Flera av presentationerna som handlade om tidigare och pågående drönarprojekt runt om i landet mynnade ut i den tydliga rekommendationen: börja smått.
– En ansökan om tillstånd för att få göra allting överallt hela tiden, det kommer att bli en långsam process som garanterat får nej. Så mitt tips är att börja smått – begränsa det i omfång och komplexitet och bygg vidare allteftersom. Jag tror Värmdö har alla förutsättningar för att få ett sådant tillstånd, sa Rémi Vesvre, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen som utfärdar tillstånd för drönare.
Han fortsatte:
– Vi tror stenhårt på det här, det är framtiden. Det kommer att komplettera kollektivtrafiken och möjliggöra trendbrott där små samhällen återigen kan få tillgång till service och tjänster som man förlorat.
Samtidigt påpekade han vikten av att få med sig medborgarna i ett tidigt skede. Än så länge är drönarna få, små och rör sig relativt tyst.
– Men man får inte hamna i Paris situation med elsparkcyklarna (där man nu helt förbjudit uthyrning, red.anm). Det är jätteviktigt att acceptansen finns där, att alla förstår sitt intresse.
Henrik Littorin, som berättade om projektet Elis i Skellefteå, en testbädd för alla sorters elflyg, var inne på samma spår.
– När drönare blir mer frekventa kommer folk att störa sig på dem, det måste vi ta höjd för. Det är svårt att testa, det handlar mer om personlig kontakt och dialog och lösa det på pragmatiska sätt, sa han.
En stor fördel med drönare är att det är energieffektiv och billig infrastruktur:
– Det är pennstreck på ett papper, inte en järnväg, sa Jean-Marie Skoglund, luftfartsexpert från Trafikverket.
– Detta är inte längre science fiction utan händer här och nu, säger Alexander Perrien, vd för Aerit som i vintras testade att köra matkassar mellan ICA Gräddö och Öbutiken på Tjockö. De tittar just nu på att etablera sig på Värmdö.
– Värmdö tillhandahåller en sorts “perfekt storm” av optimala förutsättningar. Det är nära Stockholm och är enkelt ur ett regulatoriskt perspektiv. Där vi är just nu i utvecklingen behöver vi ha en viss befolkningskoncentration, men målet är att öka autonomiteten så att vi ska kunna få ner driftskostnaderna och därmed kunna köra överallt.
Anna Lipinska, gruppledare för Kristdemokraterna i Värmdö, var efter seminariet optimistisk.
– Det poppar upp en massa idéer i huvudet. Vi hade egentligen redan idag kunnat använda drönare, inte minst inom hemtjänsten där vi har gigantiska geografiska utmaningar i Värmdö idag. Om Värmdö skulle kunna bli en testbädd eller projektkommun för att påbörja sådana försök vore det fantastiskt.
Vilka blir de största utmaningarna, tror du?
– Jag upplever att det finns både vilja och intresse från mina övriga politiska kollegor och våra tjänstemän. Men som vi har hört idag finns det givetvis vissa regulatoriska utmaningar. Jag tar fasta på vad flera talare sa här – börja i liten skala. Ett första steg kan vara att testa med mediciner, matlådor eller mindre transporter och lära oss, och se vad vi kan bygga vidare på.
Det talades en del om buller och att drönarna – om de blir många – kan komma att utgöra ett irritationsmoment. Finns det en acceptans från medborgarna?
– Det är oerhört viktigt att i ett tidigt skede ha en dialog med Värmdöborna kring det här. Jag har själv lite svårt att föreställa mig att det ska flyga en massa farkoster i luften, och det har nog vanliga medborgare också. Men vi måste börja någonstans och se vad det kan innebära och vad de gör för nytta. Ett steg i taget!
Fakta/DRÖNARE
• För drönare under 25 kilo som flyger inom synhåll, max 120 meter över marken och inte över folksamlingar krävs inget tillstånd från Transportstyrelsen. Däremot kan det behövas tillstånd från Lantmäteriet för spridningstillstånd av bild och film, eller den lokala flygtrafikledningen för flygning inom kontrollzon.
• För övriga drönare måste man söka tillstånd hos Transportstyrelsen. Nya drönare måste ha en klassificering mellan C0 och C6 beroende på bland annat vikt och prestanda.
• EU har beslutat om ett nytt gemensamt europeiskt regelverk för så kallat U-space, ett koncept av nya digitala tjänster för drönare som började gälla den 26 januari 2023, för att skapa en säker tillgång till luftrummet. Transportstyrelsen implementerar dessa tjänster som bland annat möjliggör fjärridentifiering av drönaren samt flygtillstånd- och trafikinformationsstjänster under flygningen.
Källa: Transportstyrelsen
