Danske kung Kristian V må skratta bäst han vill – svenskt båtliv är unikt. Ingen annanstans i världen har det varit en familjeangelägenhet på samma sätt som här, dessutom överraskande jämlikt. Redan för 150 år sedan fick kvinnor rösträtt i Göteborgs kungliga segelsällskap – mer än 50 år innan allmän rösträtt infördes.
Bokanmälan (Lust & Nöje av Erling Matz och Carina Lernhagen Matz)
Enligt Erling Matz efterforskningar börjar svensk nöjesbåtshistoria för drygt 330 år sedan. Med en präktig grundstötning. Det är Karl XI och drottning Ulrika Eleonora som brakar på Stora Leran i Mälaren. ”Två hovjungfrur skadar sig illa” står det i en samtida rapport, och ”allt som finns ombord blir fördärvat.”
”Svenska sjömän är bara bönder doppade i vatten”, lär danske Kristian V ha utbrustit och skrattat så högt att det hördes ända till Stockholm.
– Det är det första belägget jag har hittat för ren nöjessegling, berättar journalisten och skribenten Erling Matz, som skrivit om båtar i 40 år.
I Lust & Nöje står han för texterna medan hustrun Carina Lernhagen Matz – fotograf, journalist, båtskribent – har varit bildredaktör och formgivit boken. Mycket är hämtat från museer och arkiv.
– Jag har utgått från en bild och skrivit en essä på fyra–fem sidor, berättar Erling Matz.
Bland essäerna märks bland andra den om Astrid Lindgren, som i början av 1960-talet köpte en segelbåt, en Mälar-30:a. Hon lär inte ha varit ute med den särskilt många gånger, men båten inspirerade uppenbarligen ändå – dess namn var Saltkråkan.
En annan text handlar om Albert Einstein, som älskade båtlivet men vägrade lära sig att navigera, varför han ständigt gick på grund.
– Boken ger en bild av både svenskt och utländskt båtliv. Och det som är unikt för Sverige är att det är familjer som är ute.
Det beror i mångt och mycket på de unika svenska skärgårdarna som gör båtlivet enkelt. Ingen havssjö och tiotusentals skyddade vikar.
– Som gjort för ett enkelt familjeliv i små båtar.
Vilket i sin tur bidragit till att svenskt båtliv varit överlägset mer jämlikt än i övriga länder.
– I GKSS, Göteborgs kungliga segelsällskap, fick kvinnor rösträtt 1867, mer än 50 år innan de fick allmän rösträtt i Sverige. I KSSS fick de det 1896.
Men möjligen har svenskt båtliv passerat sin glans dagar. Båtägarnas medelålder stiger och få unga lägger i dag all sin fritid på att skrapa och måla en båt.
– De håller på med flera saker i dag, de zappar, som jag brukar säga.
Hoppet står till en ökad miljömedvetenhet, vilket borde locka fler att segla. Vilket inte bara är en säker fritidssyssla, säger Erling Matz och jämför med bilar och motorbåtar, det är heller inte så svårt som många tror.
– Att lära sig segla så att man tar sig framåt, gör man på en helg.
Boken är utgiven av Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm och kan beställas från Sjöhistoriska museet.
