Det är tidig förmiddag när vi möter upp fisketillsynsmannen Gunnar Berglund utanför sjöpolisens lokaler i Nacka strand. Dagen börjar med att lämna in beslagtagna nät som efter att ha torkats nu ska tas omhand av polis.
Fisketillsynsmännen på idrottsförvaltningen i Stockholm lämnade under 2014 in 56 beslag till polisen Därtill tillkommer beslag från Kustbevakningen, sjöpolisen och privatpersoner.
– Det är nästan ingen som ringer och gör anspråk på redskapen, det är ju att erkänna brott, säger Rino Karlsson, på sjöpolisen.
Även vad som kanske kan anses som mindre allvarliga förseelser, som till exempel att inte ha märkt ut fiskeredskapen på rätt sätt, kan utgöra skäl för beslag. Små misstag som kan bli väldigt dyrt.
– En fiskare vid Landsort fick flera hundra meter nät beslagtaget. Även om man fiskar på eget vatten är det ett brott att inte korrekt märka ut näten, men det har hänt att vi hävt beslag om det är uppenbart oskäligt, säger Rino Karlsson.
Efter inlämnandet är det dags för en kontrollrunda, idag i Mälaren. I båthamnen vid Mälarhöjden väntar kollegan Sverker Lovén. Dagens tur går runt Ekerö.
– Det betyder mycket bara att synas, säger Gunnar Berglund.
Fiskekontroller behövs då det finns en mängd regler kring fisket i Mälaren och skärgården. I Mälaren finns enbart enskilda vatten, det innebär att fisket tillhör enskilda och tillstånd krävs för allt fiske utom med handredskap som fiskespön. För en mindre del av vattnen så betalar staten intrångsersättning, dessa kallas frivatten, där är det tillåtet att fiska med nät, ryssjor, långrev, trolling med mera. Det är en hel del regler att hålla reda på, alla fiskeredskap ska vara märkta med namn och telefonnummer, nätmaskorna får inte vara för små och fiskarna som tas upp måste uppnå en minimistorlek.
– Vi sätter inte dit varenda en, det är stört omöjligt att vara helt laglydig. Vi pratar med folk eller sätter ofta ut lappar på fiskeredskapen som informerar om reglerna, men när det gäller storleken på nätmaskorna går det däremot inte att se mellan fingrarna alls, säger Sverker Lovén.
Vi lämnar snart båtklubben och åker västerut på södra sidan av Ekerö. Det är tisdag förmiddag och regnmolnen har varit vänliga nog att lämna lite utrymme åt solljuset att stråla ner. Det är lugnt på vattnen denna tid på dagen och året. Här och var ligger nät och ryssjor utlagda, en och annan fiskare är ute och prövar lyckan. Ute på Björkfjärden i närheten av Birka stöter vi på yrkesfiskaren Guy Loberg i färd med att vittja näten på abborre och gös.
– Det är ganska bra med fisk. Fiskereglerna är bra, men fiskarna blir nästan för stora, kunderna vill ha mindre fiskar, säger han.
Det är rejäla abborrar som Guy Loberg visar upp. I Mälaren finns det idag ganska många yrkesfiskare och det går hyggligt bra, jämfört med skärgården vars vatten blir allt ödsligare.
– Gösfisket i Mälaren är topp fem, eller åtminstone topp tio i Sverige. En stor skillnad på Mälaren och skärgården är att ekosystemet i skärgården är rubbat. För få rovfiskar som abborre och torsk ger skarpsill och framförallt spigg i för stora bestånd som i sin tur hämmar nyrekryteringen av rovfiskarna, säger Gunnar Berglund.
Guy Loberg har koll på alla fiskeregler och vi drar vidare norrut runt Ekerös västra sida.
Tillsynsmännen har omfattande befogenheter. Man har rätt att gå ombord på fartyg och kräva att låsta utrymmen öppnas. Man har även rätt att beslagta olagliga redskap. Gunnar Berglund och Sverker Lovén har jobbat i 25 år med fiskekontroller. De berättar att de flesta sköter sig, men att det ibland blir upphetsad stämning när de gör sina kontroller.
– Ofta är det alkohol inblandat, men de ångrar sig för det mesta efteråt, säger Gunnar Berglund.
– Vissa blir väldigt förvånande, ”vad då, det här är ju mitt eget fiskevatten, jag får fiska som jag vill”, men så är det faktiskt inte på Mälaren, fyller Sverker Lovén i.
Utan för Adelsö svänger vi in till yrkesfiskaren Roland Widlund för en kort lunchpaus. Det uppstår ett samtal kring en ännu olöst gåta i Mälaren, den kraftiga nedgången av kräftor som skett senaste decenniet.
– Antagligen beror nedgången på utsättningen av ål. Forskare har visat ett samband mellan ökade förekomster av ål och minskade mängder med kräftor, säger Sverker Lovén.
Roland Widlund är inte lika säker.
– Jag tror inte det är ålen. Jag fick 600 kilo kräftor ett år, men sedan försvann den helt över en vinter när ålen är inaktiv. Jag vet inte vad det beror på.
Vi får lämna gåtan olöst denna gång och åker vidare längs Ekerös norra kust. I höjd med Jakobsberg får vi napp! En person i en mindre motorbåt slänger ut en rev och börjar trolla, inte alls långt ifrån vår båt. Vi åker fram och det visar sig att mannen varken har tillstånd eller känner till fiskereglerna. Sverker Lovén delar ut en broschyr om vad som gäller och vi åker vidare hemåt.
Fiskekontroll är bara en del av vad tillsynsmännen arbetar med, det finns många andra uppgifter. Varje år sätter man till exempel ut tusentals yngel skärgården och man rensar upp hinder i havsöringsbäckar. För att återställa fiskebestånden i skärgården krävs stora insatser. Ett antal kommuner och privata fastighetsägare samarbetar därför och säljer speciella fiskekort, TDA-kort, som tillåter dragrodd, trolling och angelfiske på deras enskilda vatten. Intäkterna går till fiskevård.
– Förr gav havsöringstrolling i skärgården intäkter, nu förs pengarna från fisket i Mälaren över till skärgården, säger Sverker Lovén.
