KRÖNIKA. Det finns runt en miljon fritidsbåtar i Sverige. Av dem är runt 864 000 i sjödugligt skick enligt Transportstyrelsen. Nu är det sjösättningstider och inför sjösättningen ställs frågan om sjöduglighet på sin spets. För många träbåtsägare är våren en kvalfylld tid.
Jag ska sjösätta min Mälar 22, Serenad, den här helgen. Trots att jag har haft henne i 25 år vet jag inte om hon flyter eller sjunker. Som träbåtsägare är timmarna, dagarna, veckorna innan sjösättning förknippade med stress och ångest. Min båts furuskrov, spricker obönhörligt isär. Det känns aldrig bra när det händer. Vissheten att bara en sån spricka gör att hon sjunker på en kvart är grundad på erfarenhet. Ungefär vart sjätte år sjunker någon av klubbens träbåtar och det är en bedrövande syn. Somliga återhämtar sig aldrig, varken båten eller ägaren.
För ett par veckor sedan blötte jag min farmors vackra trasmattor och la på insidan av skrovet. Jag skruvade i dyviken och vattenfyllde nästan upp till bottenstockarna. Trots att jag förra året renskrapade botten, mättade träet med rå linolja och sen beseglade botten enligt alla konstens regler, sprack hon likförbannat isär redan i början av mars. Det var inledningen på stress- och ångestvåren 2022. Livet som träbåtsägare är danande och en källa till självinsikt. Hade jag inte båten att lägga min oro på hade jag behövt hitta någon annan projiceringsyta.
Att sjösätta innan båten har spruckit isär men efter att isarna har gått upp hade varit det ultimata. Enligt Segelsällskapet Gäddvikens drygt hundraåriga evolution är sista helgen i april den ultimata tiden för sjösättning.
Åtarna ställs med domkrafter på de grönmålade slipvagnarna och rullas med gemensamma krafter över hamnplan via vändskivan ner i sjön. När båtarna flyter är det vatteninträngningen som avgör om båten ska paddlas till vänster till den grunda Döda viken eller om den ska direkt ut till den egna bryggplatsen. Det senare är för dem med iskalla nerver, som litar på sina pumpar eller för dem som har nåtlimmat, alltså tryckt in remsor av trä i sprickorna. En annan väl beprövad metod som vi Gäddvikare använder oss av är att tejpa sprickorna utifrån med vanlig maskeringstejp. Vattentrycket mot tejpen gör att den håller sig kvar och nästan inga läckor uppstår. Träet sväller igen på några dagar och då är båten tät. Drar man inte loss tejpen inom en vecka sitter remsorna dock kvar mer eller mindre upplösta hela sommaren. Rycks remsorna loss för tidigt sjunker båten. I år ska jag för första gången inte tejpa.
Sjöduglig eller inte? Varje år samma fråga.
