Trålfiskegränsen bör flyttas ut till tolv sjömil utanför baslinjen från dagens fyra. Det förslaget stöds nu av en majoritet av partierna och läggs idag fram för beslut i riksdagen.
– Blir detta av så är det en enorm framgång, säger länsfiskekonsulent Henrik C Andersson.
“Det blir en utflyttning på prov med en efterföljande uppföljning innan beslut tas om att flytta ut permanent. Vi hade gärna sett att det hade skett en permanent utflyttande med en gång men det här är ändå ett riktigt bra resultat”, skriver Elin Segerlind (V) efter att Miljö- och jordbruksutskottet i förra veckan fattat beslut om att lägga fram förslaget om att flytta ut trålgränsen till tolv sjömil, tillsammans med åtta andra åtgärder för att främja fiskbestånden i Östersjön, för riksdagen.
Förslaget om utflyttad trålgräns stöds av en majoritet av riksdagens partier i utskottet – endast Kristdemokraterna lämnade in en reservation – och därmed väntas beslutet klubbas i riksdagen idag. Det innebär att regeringen nu uppmanas att göra verklighet av förslaget.
Under den senaste tiden har många röster höjts för att en utflyttning av trålgränsen är nödvändig för att bland annat rädda de krisande strömmingsbestånden. En av dem som drivit frågan hårt är länsfiskekonsulent Henrik C Andersson vid länsstyrelsen.
– Blir detta av så är det en enorm framgång. Det kommer resultera i bättre ekologisk status för strömmingen i skärgården som får möjlighet att växa till på ett annat sätt, säger han.
Att man nu nått så här långt i frågan tror han beror på en kombination av orsaker och en allmän förändring i opinionen.
– Men man ska inte förminska Länsstyrelsens i Stockholms roll i detta som drivit på. Dessutom var det nog ett genombrott när man på Socialdemokraternas kongress nyligen biföll en motion om detta.
Han påpekar dock att förslaget riskerar att få negativa konsekvenser för yrkesfiskare i andra län om det inte ges möjlighet till dispenser.
– För Stockholms skärgård är det jättebra, men om det genomförs för grovhugget kan konsumtionstrålare längs andra kuststräckor, till exempel runt Gotland och i Hanöbukten, drabbas om de inte får dispens.
I betänkandet skriver utskottet att begränsade undantag ska kunna ges för det småskaliga fisket som använder passiva redskap, samt för fiskefartyg som fiskar för livsmedelskonsumtion och vars landningar sorteras.
“Utskottet ser ett stort värde i att en levande, lokalt förankrad fiskenäring med tillhörande förädling och beredningsindustri bibehålls. Detta är viktigt för jobb, företagande och besöksnäringarna i de ofta små lokalsamhällena, och därmed även för ambitionen om livskraftiga lokalsamhällen på landsbygd och i skärgård”, skriver Elin Segerlind.
Även skärgårdsregionråd Gustav Hemming (C), som driver regionnätverket “Hållbart och lokalt förankrat yrkesfiske med framtidstro” är optimistisk kring förslaget.
– Det är klart att det fortfarande krävs ett arbete nu från regeringen för att det här ska bli verklighet, men om S och MP nu sitter i regeringen borde det borga för det eftersom de inte har reserverat sig gällande trålgränsen och värnandet om det småskaliga fisket. I så fall är det ett stort fall framåt. Sedan är det en lång resa innan vi får med oss alla länder i EU och kring Östersjön, men en viss nytta gör det även om Sverige ensidigt gör insatser på det här området.
Flera punkter i utskottets betänkande lyfts även för att stärka det småskaliga fisket, där jakt på säl och skarv samt minskning av regelkrångel vid licensgivning ingår.
– Värnandet av det småskaliga fisket när det gäller fiskekvoter och liknande är jättebra. För några år sen pratade inte många om det småskaliga fisket men nu är det ett begrepp, säger Gustav Hemming.
