KRÖNIKA. Kulturstödet till skärgården väntas öka till hösten, enligt landstingets kulturförvaltning. Dels på grund av att man från förvaltningens sida under hösten och våren har gått ut med tydligare information till skärgårdsbor om kulturstödets existens och hur man söker det, och dels på grund av att skärgården just nu lyfts från politiskt håll som ett prioriterat område. I år har förvaltningen gjort om formen för kulturstöd. Från och med 2017 finns det bara tre stöd att söka: projektstöd, verksamhetsstöd och scenkonststöd. Tidigare fanns det elva. Förändringen är tänkt att förenkla stödprocessen och det roliga är att skärgården nu är ett prioriterat område inom alla tre stöden.
Så vart går pengarna? Hittills i år har bland annat Skärgårdsmuseet i Stavsnäs beviljats stöd på 100 000 kronor och Ljusterö konstförening har fått 15 000 kronor till graffitiskola. Skärgårdsmuseet håller med utställningar om lotsbåtar, fiske och skolan i skärgården från förr på klassiskt skärgårdsmanér. Graffitimålningen på Ljusterö torg får väl helt klart klassas som ett modernare stycke skärgårdskonst, men det är konstnärer som är inbjudna ut till skärgården för att presentera konstformen. När jag frågar runt efter kulturprojekt i eller från skärgården som har en tydlig ifrågasättande och utmanande agenda kan kulturförvaltningen inte skriva under på att de hört talas om någon sådan konstnär från skärgården. Inte jag heller. Det är som att Bruno Liljefors och Evert Taube lagt ett trevligt rosaskimrande filter över skärgården som ingen ännu riktigt har lyckats bryta. Missförstå mig rätt. Det är en fin kulturskatt som vuxit fram i skärgården med alla dessa ejdermålande och roslagsnynnande konstnärer, oftast män.
Men vore det inte förlösande och, om inte annat, på tiden, att det växte fram lite totalradikal suggestiv kultur bland kobbarna som kunde skaka om och ifrågasätta, så som konst alltid gjort. För det är inte bara glimrande solnedgångar bakom kobbarna. Skolor stänger ner, unga flyttar, bygden går mot en långsam död? Visst finns det en samhällsutveckling i skärgården att problematisera.
Till hösten väntas som sagt flera projekt i skärgården få kulturstöd. Kanske kommer skärgårdens Maxida Märak, som med sitt samiska
ursprung rappar om minoritetens rättigheter, eller Clara Bodén, filmkonstnär från Frösöns som ifrågasätter urbaniseringen, fram i ljuset.
Lisa Berlin
