Miljöfrågan engagerar idag många. I takt med att nedskräpningen ökar växer också en motrörelse, och på flera håll bubblar nu en lokal aktivism från folk som tröttnat på att se sin närmiljö förfalla. Bland annat på Djurö, där en skräpplockardag ordnades i helgen.
Den första riktiga vårvärmen har kommit och solen gassar över den torra Midsommarängen på Djurö. Men vårens intåg medför inte bara snödroppar och blåsippor. Här har idag ett tiotal Djuröbor samlats för att göra en insats i det lilla och försöka rensa en bit av sin närmiljö på allt skräp som också kommit fram i takt med att snön har smält undan.
Det är Anna Olsson och hennes dotter Jessica Ehrsson som tagit initiativ till skräpplockardagen, som genomförs på samma dag som Earth hour, för att uppmärksamma problemet med nedskräpning och miljöförstöring.
– Jag har alltid tyckt det är viktigt att inte skräpa ner i naturen. Man kan inte längre gå någonstans utan att det ligger fimpar och skräp överallt. Det tar bort det mysiga med en härlig promenad. Så förra året började jag göra en del inlägg på Facebook om det här, och nu ordnade vi denna dag. Jag har helt enkelt fått nog, säger Anna Olsson.
Hon arbetar till vardags som fritidspedagog och barnskötare på fritids och förskola på Djurö.
– Jag går och plockar skräp med barnen och försöker få dem att tidigt förstå vikten av att inte slänga saker på marken. Där ser jag effekt, de kommer till mig med skräp de hittar på gården. Sedan faller det väl ifrån i tonåren, men förhoppningsvis har man sått ett frö i alla fall.
I övrigt är hon aktiv som skräpansvarig i organisationen Djurens ö wildlife rescue, en stiftelse som grundades år 2000 och som arbetar ideellt med att ta hand om skadade vilda djur, sprida information och jobba med rådgivning.
Skräp har en stor inverkan på djurlivet. Till exempel slängs idag nästan en miljard fimpar i Sverige varje år, något som bland annat orsakar problem när fåglar använder dem i sina bon och får i sig gifterna.
– Jag bodde på ett hotell för ett tag sedan, och utanför entrén satt en fimpbehållare. Men det låg fimpar i hundratal på marken utanför behållaren. Så jag skrev till hotellet och sa att det inte verkar vara tydligt nog. Nu ska vi tillsammans ta fram en information för att förtydliga vad fimpar orsakar i naturen, säger Lili Päivärinta.
Hon är viltrehabiliterare, grundare av Djurens ö och ordförande i styrelsen. Hon berättar att djur som blivit skadade på grund av nedskräpningen ökat drastiskt på senare tid.
– Jämför man med tio år sedan, då hade vi kanske tio allvarliga djurskador per år. Nu är det runt femtio. Det är mer eller mindre varje vecka. I takt med att människorna blir fler ökar också skräpet.
Och organisationens arbete tycks få effekt.
– För några år sedan fick vi McDonalds att ändra locken på McFlurry efter att de hade orsakat skador på djur som fått det runt halsen. Vi skrev till dem och efter ungefär två år kom svaret att de hade tagit det till sig och förändrat locken. Det är skönt när folk ändå lyssnar, säger Lili Päivärinta.
Efter bara en knapp timmes plockande på ängen och ett par hundra meter längs vägen har redan åtskilliga stora sopsäckar fyllts. Borta vid byggnationen av Djuröhemmet ligger det fimpar i drivor, samt en hel del frigolit som finfördelats i smulor och spritts runt. På andra sidan vägen görs fynd i form av åtskilliga blåa plasttossor, flaskor, ett gammalt filmjölkspaket samt mycket annat. Under väntkuren vid busshållplatsen återfinns ett par trasiga vita klackskor bland bråten.
Vad är det konstigaste du hittat?
– I min värld är ju allt skräp konstigt. Men jag tycker det är extra märkligt när människor plockar upp sitt hundbajs men lämnar kvar påsen på marken. Då har man inte fattat grejen, säger Anna Olsson.
Jessica Ehrsson tycker att Djurö känns väldigt skräpigt.
– Många kanske tänker att en cigg inte gör så mycket, men sen blir det snabbt en stor ansamling. När återvinningsstationerna blir fulla så ställer folk bara sina påsar utanför.
Lili Päivärinta menar att vi är förbi tiden då man bara behövde hålla koll på vad man själv slänger. Ett större kollektivt tänkande behövs, tycker hon.
– Folk anser att om inte jag själv har slängt det är det inte min grej. Men man kan även plocka andras skit, som vi gör här idag. Det är så mycket idag att man inte kan bara ta sitt eget. Även om vi skulle sluta slänga skräp omkring oss idag skulle det som redan finns finnas kvar länge.
Skörden efter två timmars plockande från Midsommarängen och området runt omkring blev cirka 15 sopsäckar med plast, glasflaskor, burkar, frigolit och skor bland mycket annat, samt cirka två liter fimpar.
