De jobbar med allt ifrån poddar till paket och trivs som bäst när de får vara ute på fältet, något pandemin dock satt stopp för under det senaste året.
Skärgården har träffat länsstyrelsens skärgårdsutvecklare, Tereze Säll Patwary och Patrik Cederlöf.
Länsstyrelsens skärgårdsutvecklingsgrupp jobbar med ett brett spann av frågor. Allt ifrån att ordna värdetransporter för öarnas företagande till att plantera ut kräftor, utbilda öarnas seniorer i digitalisering, inventera replipunkter och att samordna post- och pakethantering ryms inom projektfloran.
– Det är högt och lågt, vilket är tjusningen men också utmaningen, säger Patrik Cederlöf.
Utvecklingsgruppen består i dagsläget av honom själv och kollegan Tereze Säll Patwary. Patrik Cederlöf har de senaste tjugo åren arbetat mot människohandel och mellan 2009 till 2018 som nationell samordnare för det arbetet. När uppdraget sedan hamnade i Göteborg på den nya jämställdhetsmyndigheten återvände han till länsstyrelsen, där han hade en bakgrund sedan tidigare. Nu har han sysslat med skärgårdsfrågor i snart två år.
Det har också Tereze Säll Patwary gjort ända sedan 2012, då hon tog över rollen efter Gunilla Björkman som tillsammans med Kjell Eriksson Forss varit där sedan 1972.
– Jag och Patrik siktar på att bli de nya “Kjell och Gunilla”. Jag vill aldrig sluta jobba med skärgårdsfrågor, skrattar hon.
Under det senaste året har dock en hel del aktiviteter fått stryka på foten när pandemin satt stopp för fysiska möten i större utsträckning. Ett exempel är Bygd för Bygd, utvecklingsprojektet som i samma anda som Ö för Ö med stark lokal förankring ska ta ett större grepp om skärgårdssamhällen som Ljusterö, Djurö och Hölö. Men planerna på ett stormöte nu i februari på Djurö har fått sättas på paus på grund av restriktionerna.
– Vi skulle verkligen vilja vara ute mer. Vi vill inte sitta på kontoret och bedriva skärgårdsutveckling, och vi hoppas att vi snart kan vara ute på fältet igen, säger Tereze Säll Patwary.
Samma sak gäller digitaliseringsutbildningen för seniorer på öarna – ett projekt som fick gå från fysiska träffar till digitalt i form av en podd, som lanserades i förra veckan.
Ett annat högaktuellt projekt är bildandet av den marina nationalparken i Nämdö skärgård, och kopplat till det ett “omlandsprojekt” för att stödja utvecklingen av näringslivs- och turismfrågor i området i anslutning till nationalparken. Projektet kommer att drivas i nära samarbete med Värmdö kommun.
Länsstyrelsen är också för närvarande involverade i projektet Skärgårdsbarometern tillsammans med Skärgårdsstiftelsen, Region Stockholm och skärgårdskommunerna. Med hjälp av data från mobiltelefoner ska man kartlägga hur folk rör sig i skärgården.
– Det ska bli jättespännande att se vad det ger och hur säsongsbetonade rörelsemönstren är. Det skapar någon form av mjuk grund för utveckling, säger Patrik Cederlöf.
Den största utmaningen är att få ihop alla perspektiv, aktörer och viljor som ska enas, menar de.
– Alla har sitt eget uppdrag. Det vore bra om fler hade ett mer holistiskt perspektiv. Det är viktigt att kunna gå på tvärsen och se gemensamma lösningar, och där handlar det om att jämka en del, säger Patrik Cederlöf.
– Sedan handlar det också om att allt vårt utvecklingsarbete ska jacka in i lagstiftningen, säger Tereze Säll Patwary.
– Där måste vi vara tydliga med vad vi kan göra och inte, så det inte uppstår missförstånd när man är ute och deltar i alla de här innovativa diskussionerna som vi sen får ta med oss hem och se vad som är möjligt, fyller Patrik Cederlöf i.
Vad är roligast med jobbet?
– Att det är så brett och att man får jobba både strukturellt, strategiskt och praktiskt. Och att man får träffa alla människor med så mycket energi och goda idéer, säger Patrik Cederlöf.
Patrik och Tereze ser gärna att man kontaktar dem med frågor och synpunkter.
– Vi kan inte lösa allt men vill gärna lyssna, ta gärna kontakt med oss. Vi vill ha örat nära skärgården och veta vad som händer.
