Flera fastighetsägare, framförallt på södra Ljusterö, har väntat i över en månad på att få sina sopkärl tömda. Entreprenören Roslagsvatten skyller på vädret och att fastighetsägarna inte röjt tillräckligt.
– Tisdagar är vår hämtningsdag och då ser vi självklart till att vägen är så perfekt som möjligt, säger Anne Karlström i Stensvik.
Anne Karlström och en granne har vinteruppställning av sina kärl och transporterar dem dit inför varje hämtning. Hittills har två hämtningar uteblivit för dem och många fler fastboende. Det innebär att soporna stått sedan 6 februari. Fåglarna har börjat hacka på sopsäckarna då kärlen inte går att stänga. Roslagsvatten har lovat att bjuda på en extrasäck. Anne Karlström skrattar åt ”kompensationen” då fåglarna kommer angripa även dessa säckar.
– Det börjar bli väldigt tröstlöst. Roslagsvatten säger att vi inte sköter vår egen väg men det gör vi. Jag ringde kommunen också, det är ingen som reagerar där. De har ju skyldighet enligt kommunallagen att se till att alla har sophämtning
Problemet uppstod långt före det kraftiga snöovädret i förra veckan. Under februari månad har många andra tunga fordon trafikerat ön. Plogbilar har kört och fastighetsägarna har skottat fram sina sopkärl inför tömningen. Anne Karlström ifrågasätter nu hur vana förarna av sopbilen är vid vinterväglag och landsvägskörning.
– Det är bara sopbilen som har problem. Det är efter att Roslagsvatten bytt underentreprenör som det blev krångligt. Deras bilar är större. Min tolkning är att de kör med en för stor bil helt enkelt.
Roslagsvattens kommunikatör Erik Norgren menar att det hela beror på vädersituationen.
Hur menar du då?
– Bilarna kan inte köra på smala små vägar när det är dåligt väder. Har man hämtning en gång varannan vecka kanske det sammanfaller med snön.
Ni påstår att framkomligheten varit dålig eller att tunnorna inte dragits fram trots att de har det, har ni någon kommentar till det?
– Nej det har jag ingen kommentar till.
Ljusteröborna menar att det går utmärkt för andra lastbilar och stora transporter att ta sig fram. Har era förare tillräcklig vana att köra på öarna?
– Ja det är vana förare naturligtvis.
Om det blir en lång snörik vinter, blir de utan hämtning då?
– Det är mycket upp till fastighetsägare, vägföreningarna och de som röjt och sandat och saltat.
Men det menar fastighetsägarna att de har gjort?
– Det kan inte jag kommentera faktiskt.
Peter Nyström, avfallschef på Roslagsvatten, säger att 61 kunder på Ljusterö är drabbade av utebliven hämtning. Han menar att även om det är plogat kan is på vägen ställa till det, och platser där det är backigt eller finns begränsad vändmöjlighet är problematiska. I just Anne Karlströms fall är det en backe som inte var halkbekämpad vid senaste hämttillfället, menar han. Mindre bilar är inte aktuellt:
– Vi har de bilar som vi har upphandlade, utifrån de krav vi har ställt i våra föreskrifter om hur stora vägarna är och hur de ska skötas. Även om man haft en mindre bil finns risken för olycka. Det hade inte varit lösningen på problemet den här årstiden, säger Peter Nyström.
Hur kompenserar ni de som fått utebliven hämtning?
– Det är fastighetsägaren som inte uppfyller kraven som ligger på dem. De får ingen extrakostnad för att vi kör ut tre gånger för en extratömning även om de inte fått tömt.
Andra tunga fordon kommer fram. Varför kommer inte sopbilen fram?
– Då får man vara på plats med ett tungt fordon för att avgöra det. Man gör en riskbedömning och ser man att det inte är sandat här vill vi inte heller chansa. Konsekvensen att de inte får soporna hämtade är ju tråkig. Vi förstår att det är negativt för kunderna. En lösning skulle vara, som på vissa ställen på Ljusterö, att gå över till gemensam hämtplats. Alla de gemensamma platserna har vi hämtat på.
