Antalet skarvbon i Stockholms skärgård minskade med drygt 650 stycken i år jämfört med i fjol, visar den årliga inventeringen som länsstyrelsen gjort.
Skarvinventeringen i skärgården genomförs sedan 1994 årligen av Skärgårdsstiftelsen på uppdrag av länsstyrelsen. I år räknades totalt 6 270 bon på 47 öar, jämfört med 6 922 bon år 2019 och 5 686 bon 2018.
I rapporten konstaterar man att genomförd häckning har noterats på 14 öar och avbruten häckning på sju öar. Man skriver också att “en omfattande borttagning av bon – nedsågning av boträd – störning – äggplundring har utförts olagligt väst Furusund, vid Östanå, i Saxarfjärden, i Evlinge samt vid Muskö”.
Anna Ehn, projektledare på Skärgårdsstiftelsen, beskriver hur inventeringen går till:
– Vi åker först ut på våren och gör en förkoll. Då ser vi hur vintern har påverkat öarna och vilka öar som åter koloniseras av skarv. Sedan räknar vi bona efter säsongens slut på hösten, när fåglarna häckat klart. Då finns vissa häckningskriterier, som gör att man ser att boet har varit aktivt. Enda undantaget är i Värtan, där räknar vi under säsong innan lövsprickningen sker, eftersom det är så mycket lövträd där.
Vad kan man dra för slutsatser av det minskade antalet bon?
– Det är ofta svårt att dra några riktigt klara slutsatser när det kommer till skarv, eftersom det finns många faktorer som påverkar skarvens häckning. Alla typer av störningar kan påverka och göra så att skarvarna flyttar på sig och försöker häcka någon annanstans. Det kan också ske in- och utflyttningar över både läns- och landsgränser. Den här inventeringen gäller Stockholms skärgård och både siffror och observationer behöver utvärderas vidare av länsstyrelsen i deras fortsatta arbete med förvaltningen av skarv.
En historisk trend har varit att skarven sökt sig längre inåt, menar hon.
– Om man ser till när skarven kom 1994, då var den längst ut i ytterskärgården och häckade på marken. Men den har gradvis bytt öar och kommit närmre oss människor, nu finns den ända inpå våra sommarstugor. Det kanske man inte ser från år till år, men från årtionde till årtionde så har det rörelsemönstret blivit tydligt.
Inventeringen har dock fått kritik. Clas Boström, markägare vid Östanå och själv engagerad i skarvfrågan, vänder sig emot att man i rapporten skrivit att olaglig borttagning av bon bland annat genomförts på hans mark.
– Det har inte tagits ner några träd där. De har sagt det många gånger, men det har inte gjorts! Vi jobbar aktivt med skarvfrågan och genomför noga våra egna inventeringar.
Han anser dock att det är bra att det görs en återkommande inventering.
– Jag är inte alls negativ till den i sig. Men det är onödigt att ta med saker som inte är vederhäftiga.
Enligt Anna Ehn så dokumenterar man olika typer av observationer som görs under inventeringen.
– Vi är inga poliser och anklagar ingen. Men vi rapporterar om det är saker som hänt. Till exempel om det finns misstanke om att bon har skyfflats i sjön, träd har huggits ner eller liknande. Den typen av observationer rapporteras vidare till länsstyrelsen, säger hon.
Enligt länsstyrelsens förvaltningsplan som antogs tidigare i år, ska man arbeta för att reducera ner antalet skarvbon i länet till 3 000 senast år 2030.
Fakta/skarvinventering
Skärgårdsdel 2018 2019 2020
Himmerfjärden 104 283 359
Muskö-Horsfjärden 434 681 870
Dalarö 648 820 742
Stora Värtan 1 040 1 192 1 342
Evlinge 65 121 69
Saxarfjärden 762 652 145
Östanå 1 471 1 866 1 650
Furusund 68 220 20
Singö 1 094 1 087 1 073
Totalt 5 686 6 922 6 270
Inventeringen som gjorts visar på en total minskning av antalet bon i år med cirka 650 stycken. Det bryter den uppåtgående trend från tidigare år.
Källa: Skärgårdsstiftelsen
