Relationen mellan en kommuns invånare och dess politiker och tjänstemän är inte alltid friktionsfri.
Men det som började som ett något luddigt politiskt uppdrag med syfte att öka antalet permanentboende på Värmdös kärnöar har fått en kanske oväntad bieffekt, nämligen en förbättrad dialog och ömsesidig respekt för varandras utmaningar. Hur blev det så?
Skärgården har träffat Anna Gabrielsson, projektledare för Skärgårdspaketet.
I november 2022 håller det nyvalda styret i Värmdö kommun budgetpressträff. Bland nyheterna lyfter man fram ett så kallat “skärgårdspaket”, som ska underlätta för människor att bosätta sig på kommunens kärnöar. Arbetet ska ske tillsammans med skärgårdsborna, poängterar man.
Anna Gabrielsson, som vanligtvis sitter på Kultur- och fritidskontoret, får frågan om hon vill driva arbetet.
– Uppdraget var superkort. Vi ska ha fler permanentboende på och kring våra kärnöar – men vad innebär det? Så då fick jag börja med att prata med de boende i skärgården, och höra vad de såg framför sig. Och det var nog tur det, konstaterar hon, när vi nu ett och ett halvt år senare ser tillbaka på resan.
Det är delvis på grund av Anna Gabrielssons erfarenhet från Kultur- och fritid som strukturen på dialogen utformas som den gör.
– Där jobbar vi med föreningslivet hela tiden. Vi kan prata fotboll, men då träffar vi ju inte alla fotbollsspelare utan vi träffar klubben, eller ordförande för klubben. På samma sätt kan jag ju inte ha en dialog med alla boende i hela skärgården; jag behövde kontaktpersoner. Det tänket hade jag med mig in.
Projektet började därför med att öarna fick välja en förening som representerar dem.
– På vissa öar var det glasklart vilken förening det skulle vara, på andra öar inte. Det är ju inte heller så att man tycker likadant på öarna, och det kan man inte tvinga dem till. Men det får de lösa sinsemellan, och så får jag lita på att ordföranden har koll och att det är förankrat. Det har landat väldigt bra tycker jag.
På initiativ av öborna skapades sedan en så kallad dialogstödsgrupp, där varje ö representeras av ordförande i vald förening som kan föra öns talan.
Förutom dialogstödsgruppen så har även kommunens tjänstemän formerat sig i ett internt skärgårdsforum.
– Det började kanske ur en undran vad projektet skulle innebära för dem, om vi skulle arbeta med deras frågor nu. Men det har blivit en superbra grupp där allt fler vill vara med. Vi pratar om frågor som vi aldrig pratat om tidigare. Här sitter avloppschefen tillsammans med skolchefen och pratar om utvecklingen på en viss ö, och det är klart att de påverkas av varandra.
Under hösten har Anna Gabrielsson rest runt till öarna tillsammans med politiker och tjänstemän, där föreningarna fått möjlighet att presentera sina egna visionsprogram och behov. Hittills har mötena mynnat ut i en lista med 26 punkter, som spänner över allt ifrån skolfrågor till bostäder och avfalls- och näringslivsfrågor. De har nu fått prioriteras i en ny runda med skärgårdsborna, samtidigt som förvaltningen har fått titta på vad som är görbart.
– Allt är viktigt, men allt kanske inte påverkar just permanentboende, och vissa saker kanske är för abstrakta för att jobba med. Så nu har det kokats ner till ett förslag om vilka frågor vi ska jobba med.
Anna Gabrielsson understryker dock att det är viktigt att särskilja den informella dialogen från den formella.
– Nämnder och budgetprocesser finns och måste fortsätta finnas. Ska det fattas beslut så är det där de ska fattas, och ibland finns inte resurser och det får man ha respekt för.
Hittills har några konkreta saker redan trillat ut från Skärgårdspaketet. På Möja och Svartsö har kommunen nu bjudit in byggföretag att lämna in anbud för att bygga bostäder på kommunens mark.
– Det fanns redan innan ett politiskt uppdrag om markanvisning, men vi kunde koppla på dialogstödsgruppen och titta på marken tillsammans redan från början och få reda på vad som är viktigt, vilken typ av bostäder man vill ha. Det kom bland annat förslag om gemensamhetsanläggningar, plats att kunna sitta och jobba, parkering för fyrhjulingar och såna saker. Det användes sedan i underlaget till markanvisningen. Då blir det ju rätt från början, och vi kan utvärdera anbud som kommer in utifrån de här önskemålen.
Metodiken med dialogmöten har nu även börjat användas för flera frågor utanför Skärgårdspaketets ramar, bland annat om etableringen av trygghetspunkter i skärgården och om förpackningsinsamling och avfall.
– Det är nog första gången någonsin som det hållits ett positivt möte om avfallshanteringen i skärgården! Jag tror alla var lite förvånade, skrattar Anna Gabrielsson.
Vad har varit det svåraste under arbetet?
– Om jag vänder på det: det lättaste har varit att träffa skärgårdsborna! Det har bara varit positivt. Det har inte varit några gnölmöten utan de har varit otroligt hjälpsamma för mig; tydliga och konkreta. Det är inga rymdraketer de vill ha, de vill bara ha ett fungerande liv.
– Det svåra har varit att det är ett helt nytt arbetssätt för förvaltningen. Förvaltningen är superduktig på sina processer – ska man göra en detaljplan så vet man exakt hur man gör det med mallar, remisser, yttranden, samråd och så vidare. Det är ett självspelande piano. Men om man mitt i det ska ha en annan typ av dialog, typ ta en fika med folk, så finns det inte med som någon punkt i en checklista. Mitt mål är att det ska vara det. Ska man göra ett projekt som påverkar skärgården – då börjar man med att ta en fika med skärgårdsborna.
Det handlar om en kulturförändring, menar Anna Gabrielsson.
– Vi insåg nog alla ganska sent, att det var själva dialogen det hela handlade om. Sen kan man stoppa ner vilket projekt som helst i det. Att vi hittat varandra, det är det som är grejen.
Vad skulle du ge för råd till andra kommuner som vill göra något liknande?
– Låt öarna själva organisera sig, så att någon – om det är en hembygdsförening eller intresseförening – blir en samtalspartner att bygga en relation med. Det är svårt som kommun att veta hur man ska agera när man får för många olika åsikter.
Hon uppmanar också kommunala tjänstemän och politiker att våga åka ut i skärgården och lyssna, utan att nödvändigtvis ha färdiga svar på alla frågor.
– Det finns ibland en rädsla för att åka ut och vara lite nakna. Men det är helt okej att inte komma med färdiga planer. Det kan snarare trigga om man har det.
Efter att ha jobbat med Skärgårdspaketet i drygt ett år nu, hur ser du på Värmdö skärgårds framtid?
– Tack vare pandemin kan man helt plötsligt tänka tanken att bo och jobba på distans. Det öppnar upp för helt nya yrkeskategorier. Vi ska inte tro att fisket kommer tillbaka i den storskaligheten som på 60-70-talet, man måste hitta annat. Hantverkare kan få jobb imorgon, men det måste ju finnas jobb för båda i familjen, säger Anna Gabrielsson, och fortsätter:
– Just nu kanske man inte riktigt törs flytta ut. Men jag tror att om vi får ordning på bostadsprojekten så kommer kommunen och öarna själva behöva marknadsföra skärgården som en plats man faktiskt kan bo och vad det innebär; hur lång tid det tar till stan, om det finns fiber, finns det grannar, om det händer saker på ön. Hade man gjort det innan pandemin kanske det inte hade funkat, för det krävs rätt mycket för att flytta ut. Men jag tror man kan rida ganska mycket på den nya gröna vågen, digitaliseringen och distansjobben. Jag kanske är överoptimist, säger hon och skrattar.
Det handlar om att inte vurma för mycket för det förgångna, menar Anna Gabrielsson.
– Vi kommer inte tillbaka till Bullerbyn. Det kanske blir en annan sorts skärgårdsbor framöver. Det är andra lagar och krav som gäller, och de som flyttar ut nu vill till exempel inte ha stora hus, utan ett lättskött boende. Man vill fortfarande kunna åka utomlands på semestern och inte behöva ta hand om en jättestor tomt.
Hon konstaterar i alla fall att hon ser ljusare på skärgårdens framtid nu än innan hon började.
– Nu är politikerna tydliga med ett budskap om att man vill att folk ska bo i skärgården och att det ska gå. Visar man då politiken att man knäcker nöten med att få fler att faktiskt skriva sig i skärgården, så att kommunen får skatteintäkter tillbaka, så får man helt plötsligt snurr på det.
Dialogen främjar förståelse
Lotten Hjelm, bofast på Jungfruskär och ordförande i Skärgårdarnas riksförbund (SRF), har lång erfarenhet av kommunal samverkan. Hon är positivt överraskad av den dialog som har vuxit fram.
– En otroligt bra arbetsmetod, säger hon.
– Jag har jobbat med, eller kanske snarare mot, kommunen under 25 års tid och har sett vilka trender som har kommit och gått över tid. Men jag har aldrig känt att skärgårdsfrågor varit riktigt prioriterade förutom under några korta perioder, säger Lotten Hjelm.
Hon fortsätter:
– Man har aldrig haft någon riktigt bra strategi för hur samarbetet ska fungera. Vi öbor har fått komma in i sista stund för att påverka, då blir det tokigt. Så bara att det finns en vilja nu att ha en dialog tycker jag är fantastiskt bra. Att man faktiskt sätter sig ner och diskuterar vad vi har för möjligheter och resurser ute på öarna, vad vi kan stå till tjänst med och vad vi behöver för hjälp från kommunen. Det är en otroligt bra arbetsmetod.
Lotten Hjelm önskar att den tjänst som Anna Gabrielsson har nu blir permanent.
– Både Norrtälje och Österåker har sina skärgårds- eller landsbygdsutvecklare som jobbar med skärgårdsfrågor, men Värmdö har aldrig haft någon sådan. Det har jag föreslagit i många år, att vi borde ha en ombudsman eller ett språkrör som kan lotsa i frågorna. För det är vad det handlar om.
Hur har det fungerat för öborna att ha en talesperson för varje ö?
– Jag tycker faktiskt att det har fungerat bra! Det är såklart avhängigt vem personen är. Men vi har ganska stor vana vid att vara lite smidiga när vi diskuterar saker. Det funkar inte om vi blir osams om alla smågrejer. Det är klart att det finns konflikter på öarna, men de allra flesta tänker på vad som är bäst för flest. Med dialogstödsgruppen så jobbar man där det finns behov. Det är inga allvetare, men man kan alltid ta med den person som kan just frågan det handlar om, om det nu är avfallsfrågor eller transportfrågor eller skolfrågor.
Lotten Hjelm vill nu gärna se att dialogmetoden sprider sig inom kommunen och till andra kommuner, även om hon tycker att flera skärgårdskommuner redan ligger före.
– Värmdö har inte varit bäst i klassen på detta, men Värmdö har ju också så otroligt många, och många små, öar. Det är ett gytter vilket gör allt extra krångligt, till exempel med hemtjänstturer. Det finns ingen kommun i Sverige med så mycket utspridda boenden som Värmdö.
– Jag tycker att det känns tydligt att kommunens tjänstemän och politiker fått upp ögonen för öbornas situation och utmaningar.
Har det fungerat åt andra hållet också, har öborna fått en större förståelse för kommunens utmaningar?
– Ja, det tror jag. Bara att det blir ett ansikte och en människa bakom besluten gör ju att man får en annan förståelse.
”Vi är angelägna om konkreta förändringar”
Skärgårdspaketet går nu över i en mer verkställig fas, berättar Carl Kangas (S), kommunstyrelsens ordförande i Värmdö.
– Den väldigt tydliga drivkraften bakom Skärgårdspaketet har varit att möjliggöra för fler permanentboende på och kring våra kärnöar, säger Carl Kangas.
Han beskriver skärgårdsutvecklingen som en kedja, där helheten inte är starkare än dess svagaste länk.
– Det är olika bitar som måste hänga ihop om skärgården ska ha bra förutsättningar att utvecklas långsiktigt. Det som har varit tydligt i analysen är att tillgången till bostäder som vanligt folk har råd med är den stora utmaningen. Det är en oerhört viktig länk i skärgårdskedjan, och är också svaret på om det ska finnas långsiktigt elevunderlag för skolverksamheten till exempel.
Utöver markanvisningarna på Svartsö och Möja har en annan konkret åtgärd varit att anta nya riktlinjer för bostadsbyggnation på kärnöarna, vilket Byggmiljö och hälsovårdsnämnden nyligen beslutat om.
– Det innebär att ansökningar om att uppföra bostäder på kärnöar i första hand ska hanteras via bygglov, och inte föregås av en detaljplaneprocess. Förhoppningen med det är att avsevärt korta byggtiderna och även minska kostnaderna. Det är ett handfast beslut som kommunen tagit som rak konsekvens av arbetet med Skärgårdspaketet.
Hur kommer Skärgårdspaketet att fortsätta framöver?
– Nu har vi jobbat oss igenom den insamlande fasen och ska gå över i en mer verkställig fas. Vi har varit angelägna om att det måste till konkreta förändringar, så vi kommer att fortsätta verkställa saker i takt med att analyserna blir klara, som vi gjort nu med markanvisningen och beslutet om att kunna gå på bygglov direkt utan att ta omvägen via en detaljplaneprocess.
Carl Kangas nämner bland annat vattenfrågan som något att ta itu med härnäst.
– Den kan inte lösas av kommunen ensamt. Där måste vi gemensamt med skärgårdsorganisationerna skapa en förståelse hos andra instanser, som länsstyrelsen. Det handlar till exempel om att etablera tydliga spelregler kring avsaltningstekniken, så man vet på förhand vad som kommer godkännas och inte.
Vilken är din största lärdom av arbetet med Skärgårdspaketet?
– Jag har stärkts i min tro på kraften i att lösa samhällsutmaningar gemensamt mellan näringsliv, civilsamhälle och kommunen.
