Tidöavtalet är ett bakslag för den havsbaserade vindkraften. Om inte staten betalar anslutningen till stamnätet kan många planerade projekt bli för dyra.
Dagarna efter Tidöavtalet lyckades inte Skärgården få tag i någon projektör eller myndighet som offentligt ville eller kunde kommentera konsekvenserna av att den nya regeringen planerar att stoppa stödet till utbyggnaden av vindkraft i havet.
– Det är för tidigt att säga hur en eventuell påverkan kan se ut, säger till exempel Emmy Tollin från Svea Vind Offshore.
Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät (SvK), säger att han inte vet hur många projekt som kan genomföras utan subventioner.
Fredrik Svartengren, chef för Energimyndighetens enhet för förnybar energi och samhälle:
– Vi har inte analyserat effekterna av skrivningen om anslutningskostnaderna i Tidöavtalet.
En anonym källa på SvK säger dock:
– Det här är ett rejält bakslag för svensk havsbaserad vindkraft.
I havet utanför Stockholms skärgård finns i dag planer på minst sju vindkraftsparker med totalt över tusen vindkraftverk. Det är enorma projekt, men samtidigt är det osäkert hur många som till slut byggs.
Att få anslutningen till stamnätet betald av staten är ett viktigt stöd för projekten.
– Anslutningen till havs, det vill säga den som SvK betalar, motsvarar upp till 30 procent av hela investeringen, inklusive vindkraftverk, sa Daniel Gustafsson i en tidigare intervju för Skärgården.
De sex första anslutningspunkterna för havsbaserad vindkraft presenterades tidigare i år av Svenska kraftnät. Ingen punkt fanns i närheten av Stockholms skärgård.
Då tog projektörerna nyheten med ro. Niclas Erkenstål, som arbetar med utvecklingen av nästan 400 vindkraftverk i projekten Baltic Offshore Delta och Baltic Offshore Alpha i havet utanför Stockholms skärgård, sa att han förväntade sig att staten i framtiden skulle bygga anslutningspunkter även i närheten av Stockholm.
Skärgården har sökt Niclas Erkenstål för en kommentar efter Tidöavtalet, men inte fått något svar.
Förutom kostnaden för kopplingen till stamnätet avgörs vindkraftsprojekten av hur vindkraftparkerna påverkar växter, fiskar och andra djur i havet (miljökonsekvensbeskrivningen, MKB), om Försvarsmakten – som har vetorätt – ger klartecken och sedan ett slutgiltigt ja på sin ansökan (normalt från regeringen). Det är en process som kan ta nästan tio år.
Samtidigt som Tidöavtalet ger ett negativt besked till projektörerna påpekar Emmy Tollin att det också understryker att all ny elproduktion som stärker kraftsystemet behövs.
– Vi ser ett kraftigt ökat elbehov för industrins och samhällets omställning och vi är övertygade om att den havsbaserade vindkraften kommer att vara ett konkurrenskraftigt bidrag till det svenska elsystemet, säger hon.
Fakta
• I överenskommelsen (Tidöavtalet) mellan regeringspartierna Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna och stödpartiet Sverigedemokraterna står det:
• "Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas. Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs."
