Kjell Sjöblom på Gräskö har sedan tre år tillbaka ett pågående hobbyprojekt på logen i familjens ladugård på ön. Där bland maskiner och virkeshögar växer den snipa fram som han håller på att bygga.
– Jag har dragit ner mycket på snickarjobben. Det här är ett tidsfördriv som är lite roligare, säger han.
Ritningarna till snipan köpte Kjell Sjöblom av den kände båtbyggaren Bertil Andersson från Björkenäs. Förlagan är en 20 fots motorsnipa byggd omkring 1960 på Vinö söder om Västervik.
Snipan är Kjell Sjöbloms andra båtprojekt. Redan för 30 år sedan byggde han en liten skötbåt. Den döptes till Gunnilsöra efter den mytomspunna hägringen som vid sällsynta tillfällen kan skådas sydost om Svenska högarna. Tillsammans med några kamrater tävlade han under 20 år med båten i Postrodden.
– Sen stod den på land i två år men nu ägs den av polisen i Norrtälje. De har rott henne i Postrodden i fem år nu, säger Kjell Sjöblom.
Han är sedan länge känd på bygden för att vara en skicklig, snabb och noggrann snickare. Ett anseende som visar sig stämma väl när Skärgården besöker hans tillfälliga båtbyggeri.
Inget har lämnats åt slumpen under projektet och han har gjort gedigna efterforskningar för att få tag på rätt material till snipan.
Kjell Sjöblom letade länge efter material till bordläggningen. Först i Roslagen och sedan i Dalarna utan att hitta virke av den kvalité som han var ute efter. Slutligen fick han ett tips som ledde honom till ett sågverk i Småland närmare 50 mil från hemön.
– Deras virke var torkat och dessutom kvistrent vilket var suveränt, säger Kjell Sjöblom.
Virkets längder varierar från 4,20 till 6 meter och bredderna är upp till 50 centimeter. När allt var lastat på bilsläpet började den mödosamma färden hem.
– Jag kunde bara köra i 40 kilometer i timmen så det blev en lång resa men det var värt jobbet att åka dit, säger Kjell Sjöblom.
Så långt behövde han inte resa för att få tag i ämnen till akter, för, spant och bottenstock.
– Det virket kommer från en ask som jag sågade här på Gräskö för tre år sedan, säger han och fortsätter:
– Ask är ett bra material som är stenhårt men det är mer svårjobbat.
I somras tog bygget fart på allvar.
– Att tillverka mallarna var mycket jobb bara det men svårast var att komma i gång med köl, akter och förstäv. Jag visste inte hur man ska göra men det går ju att googla, säger han.
Det visade sig även vara komplicerat att få det första bordet på plats.
– Det var knepigt att få bordet att hålla i aktern. Där sprack det hela tiden för bordet måste ha en så skarp vridning mot aktern, säger Kjell och fortsätter:
– Många använder ek till de nedre borden för den är lättare att basa men jag hade ingen ek så det fick bli furu i stället.
Direkt utanför ladugården har Kjell byggt baslådan i vilken bordämnet får ligga medan ånga tillförs under lång tid för att virket ska bli ordentligt genombasat. Därefter måste bordet snabbt spännas fast på sin plats i båtens skrov.
Det var enklare att montera borden en bit upp eftersom de inte skulle var lika hårt vridna och nu är det sista bordet på plats.
– Om jag kört nonstop hade jag kommit så här långt på två veckor men jag har haft en del jobb att sköta också. En riktig båtbyggare hade förstås gjort det ännu snabbare, säger Kjell Sjöblom.
Till den 6,2 meter långa snipan har det gått åt 800 kopparnitar. När niten slagits i från utsidan sätts en bricka på niten från insidan, nyps av och slås ut över brickan. Arbetsmomentet kräver två personer: en som bankar till niten och en som håller emot från andra sidan, en så kallad ”nitapa” och det har hustrun Nina varit.
Det är inte bara virkesvalet som Kjell Sjöblom är noga med utan även valet av motor.
– Det måste vara en O21:a för att få det rätta ljudet i båten, säger han.
Albinmotorn O21 tillverkades mellan åren 1938-1965 och har sedan länge utgått ur båtmotorhandlarnas sortiment. Fast andrahandsmarknaden är stor och det finns gott om reservdelar att hitta på nätet.
– Jag köpte först en motor från Dalarna men när jag kom hem upptäckte jag att den var sönderfrusen.
Motorn lämnade Kjell Sjöblom tillbaka och en tid senare hittade han en annan O21:a som suttit i en segelbåt som gått i Mälaren.
– Den är jättefin och jag har redan provtryckt den, säger Kjell som, när motorn ska installeras, kan räkna med hjälp av svärsonen Peter som driver Gräskö båtvarv.
Under de kommande vintermånaderna ska Kjell Sjöblom få spanten på plats liksom skarndäck, roder, propelleraxel och mindre detaljer. Därefter ska snipan behandlas med linolja och tjära.
– En konservator tipsade om att man ska blanda linolja och tio procent ljus tjära men man ska inte ha i terpentin för det förstör linoljan.
Slutligen ska snipan tas ut från logen vilket kräver att en bärande bjälke i byggnaden flyttas.
– Snipan måste sen baxas runt och den går ut genom porten med fem centimeters marginal men det ska nog gå bra, säger Kjell Sjöblom.
Han räknar med att kunna sjösätta sin snipa till sommaren 2024 men något namn har den ännu inte fått.
– Nina har börjat fundera men vi är inte riktigt överens. Vi får se, säger Kjell.
Någon mer snipa tänker han inte bygga. Inte av den här modellen i alla fall.
– När jag är klar ska mallarna eldas upp. Det blir ett annat projekt nästa gång, säger Kjell Sjöblom.