Med projektbåten Skum vill föreningen Motor Yacht Society väcka intresset för båtvård, renovering och traditionella hantverksmetoder, men också för det kulturarv som äldre, klassiska träbåtar representerar. I förra veckan gick det fjärde båtvårdslägret av stapeln, där deltagarna får varva teori och praktik med gott umgänge med likasinnade.
– Man får träffa andra nördar!
Det doftar trä och fernissa. Gyllene strålar från en låg novembersol slår in genom de höga fönstren och får mahognyn att glänsa varmt i rött, och virvlande trädamm att glittra i luften. På verkstadsgolvet i Spillersboda gamla folkskola har koncentrationen lagt sig. Förmiddagskaffet har just druckits upp och nu är det återigen fullt fokus på att skrapa, slipa, måla och limma.
Det är fjärde gången som Motor Yacht Society, MYS, ordnar båtvårdsläger. Projektbåten heter Skum, en så kallad essbåt byggd 1952 vid Forslunds varv efter Owe Forslunds konstruktion, beställd av Nils Ståhl i Djursholm. Efter ett antal ägarbyten under 1980-talet hamnade hon till slut på land, där hon blev kvar i över 30 års tid.
Men det var inte Skums öde att sluta sina dagar i förfall. 2020 köptes hon av MYS för att användas just som övningsobjekt till träbåtsrenoveringar. Då var hon i stort renoveringsbehov och saknade motor och drivlina, men hade samtidigt goda förutsättningar med en i stort sett bevarad och spårbar ursprungskonstruktion, eftersom inga renoveringar gjorts innan.
2022 arrangerade MYS det första båtvårdslägret, då på Holms varv i Gamleby. Det blev succé och därefter har lägret återkommit på Saltövarvet i Karlskrona och på Skeppsholmens folkhögskola i centrala Stockholm.
– Det är samma koncept som de byggnadsvårdsläger som Byggnadsvårdsföreningen kör, fast här ska man få lära sig hur man gör för att renovera och vårda en klassisk motorbåt, säger Staffan Holmlund, sektionsordförande i MYS racersektion och ägare till varvet som numera huserar i Spillersboda skola.
Hittills har man hunnit en bra bit på renoveringen. Efter att man under de första två kurserna tagit hjälp av de erfarne båtbyggarna Bobby Cyrus och Caj Claeson med nåtlimning är skrovet i stort sett klart.
Men i övrigt är deltagarna inga proffs. För att vara med krävs att man är medlem i MYS, men det kan man vara även om man inte har en egen båt. Att det finns ett brinnande intresse för det hantverks- och kulturarv som träbåtar innebär är dock genomgående och nästan en förutsättning.
– Vi är en samling nördar! skrattar Johan Sterndal. Han håller på att epoxylimma fönsterbågar tillsammans med Anders Wiss, ett arbete där det gäller att vara på tårna.
– Man måste vara två på ett sådant här limjobb. 30-40 minuter har man på sig innan det tjocknar och blir svårare att jobba med.
Anders Wiss driver ett litet varv i värmländska Torsby och har sex egna träbåtar.
– Jag har hållit på med detta i 20 år, sen jag sålde firman. Det håller mig frisk i både kropp, själ och huvud. Sysselsatta händer är lyckliga händer!
Båda har varit med på varsitt läger tidigare och tycker att de har varit värdefulla.
– Många av lärdomarna kommer när man sitter och fikar och får tips. Och sen att man träffas, och har telefonnummer att ringa när man kommer hem igen, säger Johan Sterndal.
I ett annat hörn av verkstaden står Jonas Boström och målar en stor trekantig plywoodskiva vit. Den ska utgöra undersidan av däcket, som mahognyribborna sen ska läggas ovanpå. Han passar också på att fånga upp tips och tricks för egen del.
– Jag har köpt en nästan likadan båt själv, så jag passar på att träna lite på den här och lära mig av gubbarna som kan. Men det är inte lika mycket renovering med min, det är mer lackjobb och att hålla den i skick.
Han gillar lägerkonceptet.
– Det är trevligt! Att träffa likasinnade, kunna sitta och tjata om kvällarna. Det blir mest båtsnack och rövarhistorier!
Anders Wiss har lagt upp planen för vad som helst ska hinnas med under de fyra dagarna som lägret pågår. Han är nöjd – hittills ligger man lite före.
– Imorgon ska vi skruva på allt däck och skarndäck, det görs i ett moment för att det ska passa ihop. Sedan är det många små saker som ska lackas och slipas och putsas.
Att förkunskaperna varierar är inte ett bekymmer, menar Anders Wiss:
– Det gör inget om man har tummen mitt i handen. Värre är om man har tummen mitt i “hövvet”! Då står man bara och kliar sig och det kommer man ingen vart med.
Per Hansson, Martin Rüdén och Per Bengtsson tycks inte lida av tummar vare sig i händer eller i huvudet. De jobbar fokuserat med slipmaskin, varmluftspistol och skrapa för att ta bort gammalt lack. Det är viktigt att få allt trärent och grundjobbet är mödosamt, men viktigt att göra ordentligt för att spara tid i det långa loppet.
– Jag hävdar att det är mindre jobb med en välvårdad träbåt än med en plastbåt, som du ska vaxa och polera varje år. De träbåtar jag har brukar jag lacka kanske vartannat, vart tredje år. Men en träbåt är inte förlåtande på samma sätt. Släpar du efter så straffar det sig, säger Anders Wiss.
Ett annat, lite större projekt är att ta itu med motorn som just nu ligger i beståndsdelar, fördelad på ett antal backar i ett angränsande rum.
– Vi ska se vad det kan kosta att renovera den. Man vill ju egentligen inte sätta in en ny motor. Det här är en Ford, ganska snarlik den som Forslund satte i från början, säger Staffan Holmlund.
MYS har tuffa kriterier för de båtar som tas upp i föreningens rullor, där man måste hålla en ansenlig kvalitetsmässig höjd för att platsa. Men även renoveringsobjekt kan få komma med som aspiranter. Skum är just nu registrerad som aspirant, men målsättningen är att få henne godkänd som fullvärdig medlemsbåt och så småningom k-märkt av Sjöhistoriska museét.
Slipmaskinen tystnar, pannor i djupa veck slätas ut och fokuset lättar för en stund. Det är dags för lunchrast.
Fakta/SKUM
• Essbåt byggd 1952 på Forslunds varv på Kungsholmen
• Kravellbyggd på ekspant i hondurasmahogny
• Konstruktör är Owe Forslund, son till Gideon Forslund som är känd som “den svenska racingbåtens fader”.
• Har bland annat ägts av Norrtäljebon Carl Ameln, “Kalles kaviarpojken”, mellan 2002-2006.
Fakta/MOTOR YACHT SOCIETY
• Ideell förening som bildades 1971 vars syfte är att vårda och bevara samt främja intresset för gamla maskindrivna nöjesbåtar.
• För närvarande är cirka 486 medlemmar och 378 båtar registrerade i MYS.
• Den äldsta är byggd 1876 och genomsnittsåldern för samtliga båtar är 85 år.
