På stora flytbryggan i mitten ligger hon, skolbåten Båtsman, och väntar på att dagens elever ska kliva ombord.
– Vi tar lite snack runt maskin! säger Thomas Billow, utbildningschef för YH-utbildningen skärgårdskapten på Marina Läroverket.
Andraårseleverna Magnus Forsman, Johan Wilén och Jonathan Dättermark är besättning idag och lärare är Amalia Sundman. Magnus Forsman är snabb med att säga att han är elev och inte lärare – rollerna är lite omvända med tanke på hans 58 år.
Före avfärd ska de tillsammans med Thomas Billow gå igenom maskinen.
– Det är viktigt för att få god förståelse av maskin och båtens alla system, säger Thomas Billow.
Samtliga klättrar ner under däck och omringar den gröna Volvo Pentan. Eleverna följer tillsammans bränslets väg genom varje filter, pump och avskiljare. Stannar upp för kontrollfrågor – kan alla läxan?
– Vad gör oljan?
– Smörjer, renar, kyler, tätar.
Det är dags att starta enligt maskinrumsrutinerna. Jonathan läser på rutinlistan och varje moment som ska utföras upprepas högt av de andra.
Amalia Sundman väntar i styrhytten. Eleverna har kört Båtsman förut men inte i is. Idag ska alla få prova på samtliga roller ombord: kapten, däcksman och navigatör. Magnus Forsman börjar som kapten.
– Nu ska ni känna på att ha er egen uppgift. Magnus, nu är du chef för allt.
– Jag kommer vilja att landströmmen kopplas ur, tvärsen släpps, behålla springet, jag kör lite framåt innan vi lättar helt, säger han.
Magnus lägger i en lätt drivning framåt medan båten fortfarande är förtöjd och Amalia förklarar:
– Anledningen till att vi kör så här med växeln i är att då spolar jag rent från is där jag ska backa. Så blir det i skärgården när man lägger till, att isen samlas bakom båten medan passagerna ska kliva av.
Matrosen Jonathan ropar ”spring loss!” och Magnus rattar ut i rännan. En bit ut ligger isen fast, sånär som på rännan som en annan elevgrupp dragit upp tidigare samma dag.
– Du får gå till sidan om du vill prova att bryta lite is. Lägg dig på 1 300 varv. När du kommer till iskanten, gör som vid stävtillägg att du går lugnt och sedan trycker på.
Amalia fortsätter undervisa och tipsa medan Magnus kör.
– Backar du med platt roder knäcker du rodret. Backa därför aldrig med mer än fem grader. Vad kan vara farligt med is?
– Fastfrusna saker. Lik, svarar Magnus blixtsnabbt.
Skrattet sprider sig i hytten.
– Här bor ju de rika och besuttna och de har ju ingen impulskontroll!
En av dagens övningar blir att köra i ”rondellen” som eleverna tidigare på dagen brutit upp. Målet är att ta sig runt den utan att behöva backa.
– Min erfarenhet är att svänga lite tidigare än man tror att man ska, säger Magnus.
Bedömningen blir inte helt korrekt och en ny ränna bryts i stället i rondellen.
– Jag vill ju hellre att eleverna gör små fel än att jag är inne och styr hela tiden, säger Amalia.
– Kan däcksman hämta kaffe och muggar?
Är det också kaptenens uppgift, att beordra kaffe?
– Kafé och Marin heter utbildningen, säger Magnus och blinkar.
När det är dags att lägga till kommunicerar kapten Magnus med däcksman Johan med hjälp av navigatören Jonathan som ställt sig i dörröppningen till hytten. Det är svårt att höra varandra ropa emellan och detta är en lösning som kommer naturligt – inget läraren tipsat om.
Johan får till uppgift att göra ett stävtillägg vid bryggan längre in i hamnen. Han har en bakgrund som statistiker.
– Jag är en båtmänniska i grund och botten och hade sneglat ganska många år på utbildningen. Jag har saknat det praktiska. Men så kom pandemin och jag visste inte vad det skulle bli av den.
Till slut sökte han ändå utbildningen. Under sin LIA, lärande i arbete, har han varit på Rederi Ballerina.
– Man snittar 25 000 steg om dagen där.
Under utbildningen ingår också nio veckor i Kalmar där eleverna studerar bland annat lasthantering och radar. I vår ska ett examensarbete skrivas och Johan vill titta närmare på utfallet av utbildningen genom att prata med tidigare elever. Får alla jobb? Var hamnar de?
Saknar du något i utbildningen?
– Om jag fick önska något vore det ännu mer praktiskt båtåkande. Det är så här man lär sig, säger Johan.
Det är dags att göra ett byte mellan rollerna och Jonathan ska få ta vid rodret.
– Jag tänkte bara göra en överlämning här. Vi är i Stocksund… börjar Johan och alla skrattar.
Jonathan är redan i marinbranschen, som tillsvidareanställd på Rederi Ballerina. Han har fått tjänstledigt för att vidareutbilda sig. Eleverna kommer från olika bakgrunder, vilket blir naturligt då upp till 20 procent av de intagna kan komma in på så kallad reell kompetens – arbetslivserfarenhet från branschen. Skärgårdskaptensutbildningen är Sveriges äldsta YH-utbildning inom transportsektorn och startade 1997. Utbildningen har idag 32 platser, mot tidigare 30. Thomas Billow tillträdde för ett år sedan som utbildningschef på Marina Läroverket men har arbetat som lärare i tolv år.
– Det är en kul bransch och bra elever. Den största fördelen är all praktik och sjödagar, vilket gör att du får en behörig fartygsbefäl klass VII när du är klar. Det gör att du har möjlighet att jobba som befäl från dag ett, säger han.
LIA blir en kanal ut på arbetsmarknaden och det är bland annat under praktikperioderna eleverna får ihop sjödagarna.
– För redarna är det också jättebra, praktikanterna kan lära sig just deras fartyg och sedan övergå i en anställning. Det är vanligt. Rederiernas rekrytering kommer i mångt och mycket från oss.
Utbildningen utvecklas ständigt för att anpassas efter arbetsmarknaden. I ledningsgruppen sitter representanter från branschen som ger synpunkter.
– Vi ska tillgodose vad branschen vill ha. Branschen styr helt enkelt. Just nu är det mycket inom elektrisk framdrift så vi har lagt till det i utbildningen.
Under några år har efterfrågan ökat på däckspersonal och befälhavare, mycket tack vare SL-trafiken till sjöss. Ungefär 80 procent som avslutat utbildningen hamnar i branschen, enligt Thomas Billow.
– I början kan det vara vanligt med säsongsjobb men det blir allt vanligare med året-runtjobb, bland annat för att SL-trafiken ökar, det kommer hela tiden nya linjer och turtätheten ökar.
