Under fyra års tid har Bengt Sandins granne drivit ett flertal ärenden genom lantmäteriet för att få del av hans strandtomt. Det har resulterat i att ingen av dem nu äger del i strandtomten. Nu debiterar Lantmäteriet Bengt 377 000 kronor för förrättningskostnaderna.
– Hur kan myndigheter agera så mot en enskild, säger Bengts dotter Anna Aldehag.
Bengts barn Anna Aldehag och Johan Sandin är både utmattade och frustrerade när de efter flera års kamp om sin pappas tomt, sitter med Lantmäteriets faktura i handen.
– Jag tycker det är hål i huvudet att grannen, som initierat det hela och skickat in en massa påhitt till Lantmäteriet, ska betala 99 000 medan pappa ska stå för merparten av kostnaderna, säger Johan.
Förutom 377 000 kronor i förrättningskostnader ska Bengt också betala över 400 000 kronor för att köpa tillbaka den markremsa av grannen som är upprinnelsen till hela historien.
Det är när Bengts granne 2021 upptäcker en köpehandling från 1907 som det hela tar sin början. Enligt handlingen framgår att det till grannens fastighet kan höra en sedan länge bortglömd och igenvuxen stig. Den går rakt igenom Bengts trädgård och ner mot vattnet. Grannen startar då en omfattande process för att få en del av Bengts strandtomt, i utbyte mot stigen. Detta har Skärgården skrivit om tidigare. Bland annat begär grannen en utredning om Bengts brygga som grannen menar bör tillhöra hans fastighet.
Efter många turer slår Lantmäteriet fast att bryggan tillhör Bengt. Stigen bedöms vara en del av grannfastigheten vilket gör att man beslutar om en tvångsöverföring av markremsan till Bengt fastighet mot en kostnad på 418 000 kronor. Under utredningen kommer Lantmäteriet även fram till att den del av Bengts tomt som gränsar mot vattnet inte längre tillhör honom. Till följd av landhöjningen tillhör den istället Blomdalens samfällighetsförening som äger vattnet utanför tomten.
– Vi har tvingats in i den här processen för att försvara pappas rättigheter. Han har förlorat sin strandtomt och processen har kostat oss över en halv miljon i advokatkostnader. Nu ska vi betala för markremsan och dessutom merparten av förrättningskostnaderna. Det finns ingen rättssäkerhet för den enskilde när man drabbas av något sånt här, säger Anna.
På lantmäteriet förklarar man den ojämna kostnadsfördelningen med hur ärendena har sett ut.
– Bengt betalar 90 procent för överföringen av markremsan, då vi beslutat att han får marken överförd från grannen. Vilket gör att han i princip betalar allt för det. Att han får betala sju procent för fastighetsbestämningen beror delvis på att samtliga av hans gränser skulle bestämmas, säger förrättningslantmätare Oskar Bergström.
I sin helhet anser lantmäteriet att förrättningskostnaderna är rimliga utifrån det arbete man lagt ner på ärendet.
– Vi har bedömt att totalkostnaden är rimligt utifrån den tid vi lagt ner på det. Eftersom saken varit uppe i domstol en gång tidigare har vi avskrivit en del med hänsyn till det. Våran bedömning är att det här är vad vi kan ta betalt för och är det någon som vill överklaga det så prövas det av domstolen.
Grannen har nu överklagat tvångsöverföringen av stigen och Bengts barn har överklagat kostnadsfördelningen.
– Vi hoppas mark– och miljödomstolen gör en rimligare bedömning av både förrättningskostnaderna och utköpet av stigen. Lantmäteriet har bedömt priset vi ska betala för stigen efter priset på en sjötomt, men grannen har aldrig köpt eller betalat för någon sjötomt.
Grannen ställer inte upp på intervju men skriver i ett sms att han även fortsatt anser att han äger bryggan.
