Blidö är kanske mest känd som ett slags skärgårdens Gnosjö tack vare den positiva företagaranda som råder på ön, men befolkningen blir allt äldre och fler barn behövs för att den positiva trenden inte ska mattas av.
Ett flertal öar i Stockholms skärgård blommar bara upp på sommaren, men Blidö är levande året runt tack vare öns många företagare och ett flertal av den bofasta befolkningen arbetar hemma på ön.
– Vi har vårdcentral, affär, lantbrevbärare och en skola på grannön Yxlan. Många öar i skärgården är bara till för rekreation, men Blidö är levande året runt tack vare många företagare som ger lokala arbetstillfällen, berättar Stina-Britt Lundin som i drygt tio år arbetade som värdinna på Blidö Wärdshus.
Blidö har cirka 650 bofasta men befolkningen mångdubblas på sommaren. Det är en hektisk tid, men som byts mot ett stilla lugn under vinterhalvåret. De stora konstrasterna gör att livet på Blidö blir speciellt. Ön skiljer sig också från andra öar i skärgården genom dess täta förbindelse med fastlandet, tack vare bilfärjorna mellan Furusund och Yxlan och mellan Yxlan och Blidö.
Det är populärt att gifta sig i den vackert belägna kyrkan på Blidö och sommaren 2008 arrangerade Blidö Wärdshus 14 bröllop med transport till och från kyrkan, middag, fest och övernattning.
– Bröllopsparen har ofta anknytning till Blidö på något sätt, men långt ifrån alla och hit kommer också par som aldrig har varit här förut. Vår vackra kyrka lockar och de giftassugna kan åka båt ända fram och lägga till vid bryggan precis nedanför kyrkan, exempelvis med sandkilen Helmi, berättar Stina-Britt Lundin.
Fyra öar
Blidö bestod till en början av fyra öar som till följd av landhöjningen nu har vuxit ihop. Norra delen av Blidö, Oxhalsö, befolkades redan vid 800-talets slut och var en egen ö så sent som på 1700-talet. Från den tiden finns ett välbevarat båtsmanstorp kvar som idag används som hembygdsmuseum.
– Torpet var nummer 20 i Södra Roslagens första båtsmanskompani och byggdes ungefär 1730 efter ryssarnas härjningar i skärgården. Torpet har aldrig varit i privat ägo och fungerade som båtsmanstorp ända fram till 1875, berättar Anders Sundberg, ordförande i Blidö sockens Hembygdsförening.
Namnet Blidö finns på en karta från 1716 och anses härstamma från ordet blid eller behaglig.
Sandkilen Helmi byggdes i början på 1880-talet och är den sista autentiska roslagsskutan med hemmahamn på Blidö. Nu vårdas hon ömt av föreningen Helmis vänner och sedan 2002 ligger hon åter i sjön efter en totalrenovering.
– Helmi är den sista autentiska roslagsskutan, byggd på Svartlöga av båtmästare Erik Andersson. Hon fick sitt första mätbrev* 1886 och hade hemmahamn på Blidö 1886-1946, berättar Sören Norrby, ordförande i föreningen Helmis vänner.
Slitsamt arbete
Seglingsperioden var ”från islossning till isläggning, från soluppgång till solnedgång”, ett slitsamt arbete för skepparen och däcksmannen, kallad tredjedelskarl, eftersom de inseglade pengarna delades i tre lika delar, en till skutan, en till skepparen och en till däcksmannen.
– Omkring 1920 avriggades och motoriserades Helmi liksom nästan alla andra roslagsskutor och därmed var seglingsepoken slut. Helmi bevarades i gott skick och 1946 såldes hon och byggdes om till fritidsbåt under namnet Ellinor, berättar Sören Norrby.
1959-66 hyrdes Helmi ut till Stockholms länsbibliotek som bokbåt i skärgården, något som äldre skärgårdsbor fortfarande minns. Helmi försvann uppåt norrlandskusten, men 1986 återfanns hon i ett bedrövligt skick på Söder Mälarstrand i Stockholm av roslagsgrabben Anders Justrell, son till skutbyggaren Kjell Justrell. Helmi köptes och kördes upp till Björkö Varv vid Väddö under intensivt pumpande. 1997 förverkligades planerna på att renovera henne när Sjöhistoriska museet tog över båten och uppdrog till Kjell Justrell att rusta skrovet inom ramen för projektet ”Människor och båtar i Norden”. När arbetet avslutades hösten 1998 fanns inga bestämda planer för vad skrovet skulle användas till.
– Föreningen Helmis Vänner bildades på hemön Blidö och man åtog sig att fullfölja förbyggnaden och få Helmi under segel. Den 15 januari 1999 återkom hon till Blidö, en historisk händelse av betydande mått, berättar Sören Norrby.
Turism och sommarstugeområden har för alltid förändrat landskapsbilden på Blidö, men här och var kämpar äldre byggnader tappert, draperade i åldersbeständig patina.
