Den milda hösten gav en riktig rivstart för äppelmusteriet på Blidö som såg dagens ljus så sent som i slutet av augusti i år. Här håller just nu tonvis med Blidöäpplen på att förvandlas till måltidsdryck av ädlaste sort.
När Helene och Pontus Wahlström tog över Blidö bageri och flyttade till ön i våras fanns inte en tanke på att starta musteri. Men när säsongen var över och det blev lugnt i butiken började så smått en idé ta form:
– Det var en vän som föreslog att vi skulle starta musteri. Men vi var redan en bra bit in i augusti och tänkte att vi aldrig skulle hinna bli klara i tid för det, säger Pontus, i full färd med att montera klämkorkar på långa rader av tombuteljer.
Men ni vet hur det är med idéer, ibland går det inte att få dem ur huvudet.
– Så vi åkte runt på ön och la flygblad i brevlådorna, innan vi ens hade någon utrustning. Vi tänkte att vi åtminstone kunde göra must för eget bruk i bageriet, fortsätter Pontus.
Första veckan musteriet hade öppet kom det in blygsamma 60 kilo äpplen:
– Men sen blev det lämmeltåg och snabbt hade vi flera hundra kilo äpplen att ta hand om, säger Helene medan hon gör utrustningen klar för dagens pressning.
Vi rör oss genom bageriet som doftar tungt av äpplen. Vart man blickar står brödkorgar fyllda till brädden med äpplen av alla sorter och smak. Röda, strimmiga, guldgula, gröna, gulröda, fläckiga och förstås fallfrukt med lite bruna partier.
– Vi fick massor att göra. En kvinna kom långväga ifrån och hade med sig 250 kilo, vilket bara var en bråkdel av vad hon hade. Sedan har vi varit ute och plockat fallfrukt, och frukt som folk inte har orkat ta hand om själva, säger Helene.
Yxlan och Blidö är gamla äppelodlarbygder. Än i dag finns mängder av träd kvar på öarna från den tiden, även om de inte bär lika mycket frukt som förr. Att äpplena kommer till användning passar Helene och Pontus bra, vars inriktning i bageriet är just ekologiskt och närproducerat. Helene är till och med uppväxt i en äppelträdgård med hela 52 äppelträd.
– Vi vill att äpplena tas omhand, det är inte kul om något man kan använda till fullo slängs, säger hon men medger att det riktiga äppelintresset inte har kommit förrän nu, sin uppväxt till trots:
– Då tyckte jag inte att det var något speciellt med äpplen. Men nu vill jag kunna äpplen, vill veta vilken sorts äpple det där är. Det är roligt att lära sig något nytt, jag hade ingen aning om att det här kunde vara så intressant och kul, säger hon.
Även om solen skiner i kapp med de gula höstlöven börjar höstkylan kännas. Helene och Pontus hjälps åt med att bära ut dagens skörd av äppellådor till krossen som står placerad utomhus. Här tvättas först äpplena och befrias från sniglar, löv och sina alltför stora bruna partier. Sedan läggs de i krossen som river äpplena till en tjock, ljusgul massa. Massan hälls sedan ner i mustpressen där en hydraulisk press skapar en guldgul dryck av moset. Därefter pastöriseras drycken, alltså hettas upp till 79 grader. Sedan tappas den i buteljer, alternativt i bag-in-box-kartonger, av samma typ som finns för vin.
– Nu har vi mustat ett ton äpplen. Utrustningen är lite klen, men vi kommer att ta nya tag till nästa år, säger Pontus som även vill testa att göra egen cider i framtiden.
– Det är väldigt enkelt och blir så bra.
Det plingar i dörren och in kommer fritidsboende Blidöbon och äppelentusiasten Karna Jönsson, som har ägnat förmiddagen åt att plocka drygt 100 kilo äpplen som nu ska bli must.
– Det är jättebra att Helene och Pontus har startat musteriet, det har inte funnits någon i norr förut som pressat äpplen, säger Karna och fortsätter:
– Sen är det roligt att det startas just här på Blidö, där det fanns äppelodlingar förr och ännu finns mycket träd kvar.
Karna Jönsson är kulturhistoriker och berättar att här odlades en mängd olika sorters äpplen, allt för att kunna täcka hela växtsäsongen. Något som hon förklarar även syns på arkitekturen, där husen byggdes på höga källare.
– Därnere håller sig äpplena till midsommar om inte råttorna kommer, säger hon.
Men att ta vara på äpplena på det här viset, genom att musta, är det bästa enligt Karna Jönsson:
– Det är jättegott att ha och ta fram under vintern, och så är det världens bästa julklapp!
Hennes drygt 100 kilo äpplen som i ändlösa påsar och lådor har lagts på bageriets lastbrygga kommer snart att bli 50 liter äppelmust, 18 treliters lådor med bag-in-box-must.
Pontus provsmakar ett äpple, favoritsorten Belle de boskoop, ett rödstrimmigt äpple som inte ser särskilt mycket ut för världen, men som har en frisk och söt smak och som ger ifrån sig ett härligt krispigt ljud för varje tugga.
– Jag tröttnar aldrig på äpplen, det är jättegott. Det finns så otroligt mycket fin svensk frukt, vilket inte syns på matvarubutikerna där det ligger äpplen från alla möjliga länder, även så här års. Svenska äpplen kanske inte ser lika roliga ut, men de smakar så oändligt mycket bättre, säger Pontus.
Om en kund särskilt ber om att få must gjord på enbart egna äpplen går det att få:
– Men jag rekommenderar att man blandar, det blir en bättre sammansättning och en bättre arom om man använder både sötare frukt och lite mer syrlig frukt i samma omgång, fortsätter han.
Helene är egentligen journalist och Pontus både illustratör, formgivare och bagare. I samband med att de hörde talas om att bageriet stod tomt, och bestämde sig för att driva det, flyttade de till ön.
– Det kändes otroligt roligt att kunna göra något eget, och att sedan få göra sin egen produkt som Blidö must är jättekul, säger Pontus som förstås har formgivit etiketter och boxar själv.
Helene håller med, även om hennes jobb bland äpplena på lastbryggan är både kallt och blött:
– Det är ett skitjobb, men det är skitkul. Det passar mig perfekt för jag gillar att vara fysisk och att vara ute. Det är även kul när folk kommer hit och berättar om bygden och historien, säger hon.
Att hux flux flytta till ön, utan kopplingar till den, har de inte ångrat:
– Vi hade tänkt mycket på att det vore kul att bo i skärgården. Och vi lever ju bara en gång, så det gäller att passa på!
