Miljömärkningen av fisk skulle kunna vara tydligare och mer omfattande, vilket skulle ge större miljöeffekt, menar Baltic Waters 2030.
Baltic Waters 2030 har granskat miljömärkningen av fisk. Granskningen visar att märkningen skulle kunna förbättras och bli tydligare för konsumenterna. Miljömärkningen av vildfångad fisk utgår från en fiskeriförvaltning som bygger på osäkra beståndsuppskattningar, menar Baltic Waters.
Över 90 procent av all MSC-märkt fisk säljs utan att fisken uppfyller alla kriterier för att vara fullt certifierad men det är inte tydligt för konsumenterna.
Försäljningen av fisk i Sverige ökade med knappt åtta procent mellan 2019 och 2020 och väntas öka framöver. Enligt en konsumentundersökning från 2020 planerar 26 procent av befolkningen i Sverige att äta mer fisk och skaldjur. Samtidigt väljer allt fler inom dagligvaruhandeln och offentlig sektor att köpa miljömärkt fisk. Miljömärkning kan styra konsumtionen i en hållbar riktning, menar Baltic Waters.
För att kunna garantera en hållbar miljömärkning behöver därför kraven vara högre och fler än de krav som nu ingår i miljömärkningarna. Utöver fiskbeståndens storlek bör även hänsyn till ekosystemet som fisken lever i och beståndens ålders- och storleksstruktur tas med. En annan viktig faktor att ta hänsyn till när det gäller miljömärkt fisk är att den inte har fiskats upp med redskap som förstör bottenmiljöerna. För att konsumenter ska kunna göra hållbara val krävs bättre information om vad märkningarna innebär och trots bristerna är miljöcertifierad vildfångad fisk något bättre är ickecertifierad menar Baltic Waters.
I Sverige finns i huvudsak tre miljömärkningar av fisk, MSC – Marine Stewardship Council, ASC- Aquaculture Stewardship Counsil och KRAV. ASC är miljömärkning för odlad fisk.
