Regeringen föreslår höjda miljösanktionsavgifter och skärpta straff för miljöbrott. För vanliga fastighetsägare innebär förslaget att även mindre överträdelser kan få allvarliga konsekvenser, menar Giedre Jirvell, grundare av Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg.
I Natura 2000-områden kan en brygga som medför spridning av föroreningar bedömas som grovt miljöbrott.
– Med de nya straffskalorna talar vi om upp till åtta års fängelse. Fastighetsägaren kan dessutom bli skadeståndsskyldig för saneringsåtgärder som kan uppgå till miljontals kronor, säger Jirvell om betänkandet, som nu ska remissbehandlas i regeringskansliet.
I många havsvikar där det tidigare förekommit varvsverksamhet innehåller bottensedimentet höga halter av miljögifter som tributyltenn (TBT) eller PCB.
När fastighetsägare genomför anläggningsarbeten, exempelvis bygger bryggor eller pirar i dessa områden – särskilt i närheten av ålgräsängar eller andra ekologiskt känsliga miljöer – finns en risk att grävning och pålning frigör föroreningarna, vilket kan leda till allvarliga miljökonsekvenser.
– Problematiken ligger i att många fastighetsägare saknar förståelse för regelverkets komplexitet. En till synes enkel åtgärd som renovering av en befintlig brygga eller utbyggnad av en anläggning kan juridiskt sett klassificeras som miljöbrott. Med de föreslagna straffskärpningarna riskerar överträdelser att leda till frihetsberövande påföljder, säger Jirvell.
Okunnighet friar inte från ansvar. Domstolarna har i flera avgöranden gjort klart att fastighetsägare har ett eget ansvar att sätta sig in i gällande strandskyddsregler och betonat fastighetsägarens skyldighet att undersöka vilka regler som gäller för den aktuella platsen.
Samtidigt som straffen skärps har kommunerna intensifierat sin tillsyn och börjat ta hjälp av ny teknik. I flera kommuner används numera drönare för att systematiskt övervaka och kartlägga strandskyddade områden i syfte att upptäcka eventuella överträdelser.
– Detta i kombination med avsaknaden av preskriptionstid skapar en situation där historiska överträdelser kan bli föremål för rättslig prövning, berättar Jirvell.
Bakgrunden till lagförslaget med höjda miljösanktionsavgifter och skärpta straff är att miljöbrottslighet har blivit alltmer organiserad och ekonomiskt lönsam. "Möjligheter till stora förtjänster, luckor i lagstiftningen, låg risk för upptäckt och milda påföljder har gjort miljöbrottslighet till en mycket attraktiv verksamhet för kriminella", konstaterade utredaren Eckerrot Flodin när betänkandet överlämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
För vanliga fastighetsägare innebär förslaget att även mindre överträdelser kan få allvarliga konsekvenser, menar Jirvell. Om förslaget antas är det tänkt att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2026.
