KRÖNIKA. Idén till projektet Seastop föddes för drygt fem år sedan på Möja i samband med att länsstyrelsen anordnade en workshop inom projektet ”Ö-för-ö”. En del av mötet handlade om finansieringen av olika projekt. Bland annat var en representant från EU:s program Central Baltic på plats och berättade om deras verksamhet. Jag var nog inte ensam närvarande att knappast ens hört talas om Central Baltic innan mötet. Jag var nog knappast heller ensam att häpnas över mängden pengar som fanns i programmet. En som direkt insåg möjligheterna var den framlidne entreprenören och eldsjälen Henri Tengvall som bara några månader senare körde igång Seastop, en mångmiljonsatsning på utökad service i ett tjugotal hamnar i Sveriges, Ålands och Finlands skärgårdar. Henri Tengvall lyckades entusiasmera många hamnar, framförallt på Möja, som satsade på allt från fler båtplatser, toaletter, elanslutningar till en sandstrand och en yoga-studio. Henri Tengvall räknade med att merförsäljningen av fler besökare enbart till Möja skulle kunna bli upp emot en miljon kronor per säsong. Ett välbehövligt tillskott till de lokala näringsidkarnas kassor.
Men i Långvik på Möja har projektet kantats av problem. I ”Långvik inre” fick den lokala fiskehamnsföreningen bidrag för både servicehus och en 30 meter lång brygga, men kommunens bygglov för bryggan har visat sig så undermåligt att länsstyrelsen inte ens kan bedöma dess giltighet. Stora delar av bryggan kommer sannolikt att tas bort och gästhamnsverksamheten upphöra, något vi skriver om i veckans nummer. I den yttre delen av viken är situationen än värre. Där har kommunen anlagt brygga, servicehus, sandstrand, toaletter helt utan giltiga bygglov. Kommunen har dessutom skrivit ett Seastop-avtal med samfällighetsföreningen som uppenbarligen strider mot föreningens ändamål och som därmed sannolikt är ogiltigt. Detta är inga bagateller som enkelt går att fixa. Det går till exempel inte att ändra föreningens ändamål, eftersom samfälligheter bara får bildas om de är av stor vikt för medlemmarna. Typiska exempel på godkända samfälligheter kan vara förvaltning av vägar eller VA-anläggningar, däremot lär gästhamnar knappast räknas dit. Det återstår att se hur kommunen väljer att agera, men det finns en reell risk att hela hamnen till sist måste plockas bort och att bidragen på omkring två miljoner dras in. Det vore i så fall ett stort fiasko. Ambitionerna har nog varit goda bland alla inblandade, men gästhamnsprojektet i Långvik yttre borde inte ha lämna idéstadiet. Det är ingen tvekan om att Värmdö kommun är ansvarig för att detta projekt kapsejsat och att Värmdös skattebetalare kommer att få stå för fiolerna.