Precis som i Stockholms skärgård har ejdrarna på ön Hävringe utanför Oxelösund stora problem. Förra året häckade 100 ådor, med det magra
resultatet av bara 9 ungar. Havsörn pekas ut som boven, en effektiv predator som ett nytt projekt på ön nu ska skydda ådorna mot.
En blek vårsol lyser över den mäktiga båken på lilla ön Hävringe, där ett 20-tal fritidshus klamrar sig fast på klipporna. Ännu så länge lyser värmen med sin frånvaro, och kraftiga vindbyar skapar bränningar över skären runt ön som en gång var en viktig lotsplats.
Så här års är ön normalt folktom, men inte i dag. Ett nytt projekt håller nämligen på att se dagens ljus, och ön är full av frivilliga ornitologer från Nyköping och Oxelösund.
Kvitter och drillande hörs från buskarna, strandskator, tärnor och gräsänder letar i strandkanten efter ätbart. Men av huvudrollsinnehavarna i projektet syns ännu inte ett spår.
Kanske ligger de därute bland vågorna och väntar, kanske har de ännu inte anlänt utan försöker febrilt fylla upp fettreserverna i musselbankarna längre söderut.
Vi pratar förstås om ejdern, en av Östersjöns viktigaste symbolfåglar. Den nedåtgående kurvan för fågeln fortsätter, och hittills har inga klara besked kunnat ges om orsaken till minskningen, även om flera pusselbitar som tiaminbrist, magrare musslor och övergödning av havet börjar göra bilden klarare.
Men det finns fler teorier om bidragande orsaker till den snabba nedgången. Nämligen att de numera så starka stammarna av mink och havsörn i skärgården rubbar balansen. Något som skulle kunna vara en delförklaring till varför ejderns häckning varit så omvittnat fruktlös i flera år.
Något som Sörmlands ornitologer nu vill ändra på. I ett projekt tillsammans med Världsnaturfonden, länsstyrelsen i Sörmland, järnverket SSAB, fågelföreningen Tärnan, Öknaskolan och Sörmlands skärgårds intresseförening ska Hävringes ejdrar i vår få egna små hus att häcka i. Därmed hoppas ornitologerna att ådor och ungar ska slippa bli byten för havsörnens klor.
Att just Hävringe valts ut beror på att ön ligger så långt ut att minken knappt har hittat hit, och de få som finns skjuts snabbt bort av öborna. Därmed kan effekten av ejderhusen studeras.
På uppdrag av länsstyrelsen gjorde fågelföreningen Tärnan förra sommaren en inventering av antalet häckande ejdrar, och följde upp med att studera hur framgångsrik häckningen var. Av totalt 100 häckande ådor blev resultatet bara 9 ungar. Lennart Wahlén från föreningen Sörmlands ornitologer säger:
– Under inventeringen såg vi med egna ögon hur örnen tog för sig bland ådor och ungar. Som mest såg vi 17 havsörnar samtidigt som gick runt och tog för sig som på ett smörgåsbord. Framför allt tog de ådor, men även de ungar som kom fram, säger han och vittnar även om mängder av rövade, tomma ejderbon.
Att bygga hus för ejdern är ingen ny företeelse. I Norge har traditionen flera hundra år på nacken, även om syftet förr var att ta vara på ejderdunet i självhushållningens tid. Tanken på Hävringe är i stället att ge ådorna skydd från havsörnen, som inte kommer att vare sig kunna se bona från luften, eller med sina klor komma åt ådorna när de ruvar i husen.
Ejderhus provades även i Roslagen förra säsongen, med då bara med 5-6 hus, där ett av husen konstaterades husera en lyckad häckning."
– Det har vi tagit lärdom av och har konstruerat olika typer av hus med flera ingångar, hus som kan förändras efter säsongen, fortsätter Lennart Wahlén.
I förra veckan gjordes utplaceringen av husen, på de platser där tidigare ejderbon har legat. Därmed hoppas ornitologerna att ejdrarna ska välja att flytta in i husen. Totalt 30 hus har satts ut, därtill ytterligare 30 mer provisoriska skydd som ska hindra insyn från luften.
– Cirka 30 av häckningsplatserna får inget skydd, därmed kan vi testa vilken effekt som husen och skydden får, säger Lennart Wahlén.
Projektet pågår i tre år och årliga inventeringar ska göras för att se om försöket påverkar häckningen. Ornitologerna hoppas även att fler arter, som svärta och småskrake med senare häckning än ejdern, får nytta av husen.
Lennart visar runt på ön där febril aktivitet pågår med att sätta husen på plats, förankra dem väl med hjälp av tunga stenar, liksom att spika fast de provisoriska skydden. Till sin hjälp har ornitologerna tre elever från jakt- och viltvårdsprogrammet på Öknaskolan vilka dels har byggt husen inom ramen för utbildningen, och dels hjälper till med utplaceringen. En av eleverna är Möjabon Pontus Åbrandt som planerar ett eget ejderprojekt i Möjaskärgården:
– Jag kommer att bygga några provhus på Möja i sommar, då kommer de att vara färdigluftade lagom till nästa häckningssäsong. Det finns tyvärr inte mycket ejder i Möjaskärgården. Skulle vi kunna få tillbaka lite så vore det jättekul, säger han.
Men till skillnad från Hävringe så är Möja och andra delar av Stockholms skärgård hårt drabbat av mink. De ejderhus som Hävringe nu har fått förslår därför inte långt på exempelvis Möja. Öknaskolans lärare Stephan Gäfvert jobbar dock för en lösning som skulle funka även på platser som härjas av både mink och örn:
– På såna platser får man börja långt innan ejderns häckningstid med att dels jaga av minken, och dels bygga ejderhus som kombineras med en slagfälla stor nog för minken, men för liten för ejdern. Minken gör stor skada på all markhäckande fågel, men minkfångst fungerar bra, säger Stephan Gäfvert som håller på att ta fram en prototyp på kombinationshuset.
Mats Andersson från fågelföreningen Tärnan är en av dem som hjälper till att placera ut ejderhusen:
– Jag är uppväxt med ejdern och tycker det är så vackert på morgnarna när man hör deras läten. Men i dag är de få, samtidigt som havsörnen har ökat väldigt. Under 1960-talet, då ejdern var väldigt stor, var havsörnen nästan borta. Efter att örnen räddades har den kommit tillbaka kraftigt. Men jag hoppas vi får se en liten åda i stugan här, säger han och kilar fast ett ejderhus i snåren.
Och det finns fler pusselbitar kring ejderns minskning enligt Lennart Wahlén och pekar på ådornas dåliga kondition:
– Ådorna tappar cirka ett kilo i vikt under ruvningstiden. Då gäller det att de har en bra fettreserv innan häckningen startar, annars klarar de sig inte. En teori är att de milda vintrarna gör att musslorna inte går i vila, vilket de gör kalla vintrar. Det innebär att de har sämre näringsinnehåll vilket ger magrare ådor, säger Lennart Wahlén.
Efter två dagsverken är samtliga ejderhus och ejderskydd utplacerade över ön:
– Nu är det bara att hoppas att vi får många hyresgäster, fortsätter Lennart Wahlén.
