När en gammal slumrande trädgård ska återställas till sitt ursprungliga skick krävs efterforskningar och god planering.
– Ta reda på trädgårdens historia, var uppmärksam på spår och rester, säger trädgårdsantikvarien Ulrika Rydh.
Äldre trädgårdar, som kanske inte underhållits på decennier, kan få en renässans och till och med återställas i ursprungligt skick. För att lyckas krävs en hel del detektivarbete.
– Ta det lugnt och ha inte för bråttom, manar Ulrika Rydh.
Hon är i grunden byggnadsantikvarie men intresserar sig också för det som omger husen.
– En miljö är en helhet. Det som är runt omkring byggnaderna samspelar med dem. Det gäller både för den lilla villaträdgården och större miljöer, säger hon.
Som en första åtgärd rekommenderar Ulrika Rydh att man dokumenterar och fotar trädgårdens växtlighet under hela säsongen. Genom fältinventeringar kan man hitta en del av de växter som en gång planterades på platsen. Kartor, äldre fotografier, gamla dagböcker, minnen, arkiv, räkenskaper och trädgårdsritningar kan ge ytterligare ledtrådar.
Varsamhet, tålamod och kunskap är ledorden för arbetet menar Ulrika Rydh. Det är också viktigt att ta reda på vad som odlades i trakten förr, vilken tidsepok man vill visa och vad som kan odlas i dag med tanke på vilda djur och annat som påverkar.
Tåliga växter som planterats för länge sedan och som ännu kan finnas på platsen är bland annat kaprifol, daglilja, pioner, löjtnantshjärta, stormhatt, pingstlilja och nejlikor.
Genom åren har Ulrika Rydh ritat och anlagt trädgårdar vid slott, villor och torp i hela landet. Hon har också ritat köksträdgårdar som finns i skärgården. Bland annat på Svenska högarna och Kista hembygdsgård på Väddö.
– Det är lite kärvare miljö i skärgården och det är inte lika enkla odlingsförhållanden, säger Ulrika Rydh.
Därför rekommenderar hon att man satsar på tåliga växter ute på öarna.
– Som till exempel gamla torpväxter, beprövade äppelsorter och vinbär, säger hon.
Programmet för odlad mångfald, POM, Sveriges lantbruksuniversitet, arbetar med att inventera gamla kulturväxter och samla in äldre fröer och lökar så att de kan bevaras. Under varumärket ”Grönt kulturarv” möjliggör POM att växtmaterial som samlats in kan saluföras.
– Vi vill gärna att de odlas. Det är bästa sättet att bevara dem, säger Inger Hjalmarsson, genbankskurator, institutionen för landskapsarkitektur, SLU.
