Målet om god ekologisk status i Östersjön är helt omöjligt att nå. Det säger Fredrik Wulff, professor i systemekologi vid Stockholms universitet, som under sin långa forskningskarriär kartlagt utsläppens påverkan på Östersjön. Istället efterlyser han en bredare diskussion om vilka åtgärder och kostnader som är rimliga.
Jag träffar Fredrik Wulff i det lilla gårdshuset på tomten i Vaxholm. Utsikten över kastellet och vattnet är betagande. Vi blickar ut över den Östersjö som Fredrik Wulff ägnat en hel forskarkarriär åt och som han nu har nästan vid husknuten. Han har nätt och jämt passerat 70 år, men jobbar fortfarande.
– Egentligen har jag gått i pension, men jag jobbar ett par dagar i veckan, numera med den fina titel senior advisor, säger han och ler.
Fredrik Wulff började sin karriär som doktorand på Askölaboratoriet utanför Trosa. Hans far, bror och farbror var alla sjökaptener, men den karriären föll på att Fredrik hade glasögon, något som på den tiden förhindrade arbete som sjöbefäl. Så istället för ett liv ovanpå vattnet, vände han intresset till det som fanns i vattnet.
Han fick snart chansen att åka till USA och studera matematiska modeller av ekosystem, ett nytt forskningsområde vid den tiden. Efter det har han ägnat mycket tid till att studera hur Östersjön påverkas av klimatförändringar och tillförsel av näringsämnen.
– På 70-talet hade man upptäckt syrebristen i havet och forskarna debatterade om det var ett naturligt fenomen eller om det berodde på övergödning. Det fanns väldigt dåligt med kvantitativa data, säger han.
Idag är forskarna eniga om att övergödningen är ett problem. Men det är först under de senaste åren som man med hjälp av datorer kunnat ta fram konkreta åtgärder och räkna på faktiska kostnader för att åtgärda problemen.
– Hur många ton fosfor och kväve måste belastningen minska för att få en bra miljö, var ska de minska? För att räkna på det behöver man modellerna.
På Helcoms ministermöte 2007 bestämdes att Östersjön ska vara i god ekologisk balans 2021. Men det är något som Fredrik Wulff i sin forskning hävdar är helt orealistiskt. – Det är helt omöjligt att nå målet till 2021, det är alla forskare eniga om. Det finns så mycket näringsämnen i marker och havet redan. Även om man slutar släppa ut närsalter i morgon så tar det flera årtionden innan man märker någon minskning i Östersjön.
Men det finns trots allt tekniska lösningar för att rena Östersjön, men det skulle kräva stora investeringar
– Att rena Östersjön skulle kosta 4-5 miljarder euro per år och innebära kraftiga ingrepp i jordbruket. Jag tror det kommer att komma en debatt om målen är realistiska, säger Fredrik Wulff.
Men den dystra bilden till trots så är han optimistisk inför framtiden. Den utbredda övergödningen, menar han, kan även ha positiva effekter.
– Övergödningen ger mycket djurplankton som äter alger. Planktonen äts av småfisk som äts av större och så vidare. Vi har mycket mera fisk i Östersjön idag än vi hade 1950 eller för 100 år sedan då Östersjön var ett näringsfattigt hav. Tack vare övergödningen finns potential att producera mycket fisk.
