För att kunna förvalta fiskbestånden i våra hav på lång sikt är det centralt att veta hur mycket fisk det finns. Det må låta som science fiction men när framtiden ställer högre krav på ny uppdaterad information tror forskare att förarlösa ytfarkoster kan revolutionera framtidens fiskforskning.
Det ska nu utredas inom ett treårigt internationellt forskningsprojekt, lett av institutionen för akvatiska resurser på SLU och finansierat av Nordiska ministerrådet. Uppskattningar av hur fiskbestånden mår och hur mycket fisk det finns i haven, utgör grunden för EUs gemensamma fiskepolitik och säkerställer att vi inte överutnyttjar havens resurser.
– Förstå att förstå hela ekosystemet, vad som händer med sälar och sjöfåglar när fiskbestånden förändras, behövs mer information än vi har idag. Forskningsfartygen används bara några veckor per år, eftersom det är vad vi har råd med, missar man väldigt mycket information, säger projektledaren Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor på institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Drönare kan däremot ta sig fram över stora områden och kontinuerligt samla in ny information, utan att en enda människa behöver vara närvarande. De drivs oftast med vind eller vågkraft vilket gör de både tysta, miljövänliga och billiga.
– Personligen är jag intresserad av kopplingen mellan fisk och fågel och att försöka förstå hur det ser ut under ytan där det finns mycket fåglar. En sak man vet är att fisken ofta simmar nära ytan om natten och gömmer sig på botten på dagen. Det finns olika teorier om varför. Sådana detaljfrågor är ett bra exempel på vad man kan titta på med en drönare utan att påverka resultatet med buller från en båt etc. Det finns en massa frågor som man inte har kunnat besvara tidigare som man nu kanske kan få svar på.
I de nordiska länderna pågår ett intensivt utvecklingsarbete och i det nystartade forskningsprojektet deltar forskare och innovatörer från Norge, Danmark, Island och Åland.
– Vi vill integrera miljövänlig drönarteknologi med den senaste generationens vetenskapliga ekolod och utveckla ett helhetskoncept för marin autonom datainsamling. Vårt långsiktiga mål är både att öka vår förståelse för de marina ekosystemen och att förbättra underlaget för förvaltningen av de marina naturresurserna, säger Jonas Hentati-Sundberg.
