En stor färja kräver elförsörjning som ett mindre samhälle för att driva bland annat belysning, ventilation och kyla ombord. Elen producerar färjorna med hjälp av dieseldrivna generatorer – både till havs och vid hamnbesök. Men de senare åren har en annan lösning börjat slå igenom: "eluttag" på kajerna.
– Fördelarna är självklart att man får mindre utsläpp och lägre ljud då fartygen ligger vid kaj, säger Kjell Karlsson, chef för infrastrukturutveckling på Stockholms Hamnar.
För ungefär två år sedan övergick Stena Lines Tysklandsfärjor i Göteborgs hamn till land-el. Man räknade då ut att fartygen vid ett normalt hamnstopp på tio timmar hann förbruka 4,5 kubikmeter diesel och släppa ut 21 ton koldioxid. Det motsvarar utsläppen från fem och en halv bilar under ett helt år. Nu är land-el därför ofta ett villkor i myndigheters tillstånd till hamnar som ska bygga ut eller bygga nytt. I den nya hamnen i Norvik projekteras till exempel alla lägen för elanslutning, precis som färjelägena som nu byggs om i Värtahamnen. Men att anpassa fartygen till landanslutning är en stor investering för rederierna, som därför till viss del kämpat emot.
– Men nu har verkligheten har kommit i kapp dem. Ett skäl kan vara att elen för fartyg nu är nära nog skattebefriad, i likhet med bunkeroljan. Det gör att prisbilden har ändrats till fördel för elanslutning, säger Kjell Karlsson.
Ett annat stort problem för land-elens utbredning var länge att det inte fanns någon standard för spänning, frekvens, antal ledare eller kontaktdonens utformning. Men under förra året godkändes en världsvid standard. Kjell Karlsson satt med i den internationella arbetsgrupp som tog fram underlaget för den.
– Standarden är inte tvingande, utan berättar att så här ska man göra om man vill använda elanslutning, berättar han.
Antalet elanslutna färjor ökar alltså. Men när det kommer till stora kryssningsfartyg är det praktiskt svårare eftersom deras behov av el och hög effekt är så stort.
– Det är svårt att få fram tillräckligt med ström, man måste bygga ut stadens kraftnät. Ett kryssningsfartygs effektbehov kan motsvara nästan hela Gamla stans behov, förklarar Kjell Karlsson.
Fakta / Stockholms hamnars elanslutningar:
Stadsgården - Två lägen för VikingLine-färjorna.
Skeppsbron - Ånedinlinjen, Teaterskeppet och skärgårdstrafiken använder land-el.
Innerstadskajer - All skärgårdstrafik är ansluten.
Värtahamnen - Inga anslutningsmöjligheter i dag, men fem lägen planeras vid utbyggnadsprojektet som just påbörjats.
Frihamnen - Två lägen.
Loudden - Inga anslutningsmöjligheter.
Nynäshamn (befintlig hamn) - Förbereds för två lägen.
Nynäshamn (Norvik) - Samtliga sju lägen projekteras för elanslutning.
