Den 25 september var sista dagen att inkomma med svar på sjötrafikutredningens remiss. Hittills har 75 svar inkommit. Kritiken låter inte vänta på sig.
– Enkäten är värdelös i sammanhanget och man har inte alls tagit tillvara på kunskapen som finns i skärgården. Ingen under 18 år eller deltidsboende är tillfrågade. Vi har inte skrivit det rakt ut, men många säger det: gör om, säger Lars Nyberg, ordförande i Skärgårdens trafikantförening.
I Region Stockholms sjötrafikutredning del 1 presenteras två alternativ med planeringsår 2025 och framåt: Alternativ 1 innebär att trafiken behålls ungefär som idag. För skärgårdstrafiken innebär detta inga stora trafikförändringar jämfört med nuläget. Sjötrafiken kommer under vinterhalvåret vara koncentrerad mellan replipunkter och kärnöar samt kringliggande öar för att under sommarhalvåret koncentreras mer på att utgå från Stockholm.
Alternativ 2 innebär att man stärker upp trafiken på helårsbasis med ett utökat turutbud samt längre trafikdygn mellan kärnöar och replipunkter och andra öar med behov av trafik. Kopplingen till landkollektivtrafiken vid repli- och bytespunkter utvecklas i samma takt. Direkttrafiken från Stockholm till mellan- och ytterskärgården med fartyg minskas i syfte att stärka upp sjötrafiken längre ut i skärgården. Resor till skärgården kommer kräva byten mellan buss och båt.
Regionen förordar själva alternativ 2 i sin rapport. I del 2 av sjötrafikutredningen ska man gå närmare in på vilket tonnage som ska köpas in, beroende på vilket alternativ man ska satsa på: stora skärgårdsbåtar som idag, eller fler små båtar till tvärförbindelselinjer.
Enkäten som bland annat legat till underlag för utredningen riktar sig till fastboende på kärnöar och har en svarsgrad om 46 procent, det vill säga 964 personer. De 85-90 procenten som utgör övriga resenärer – deltidsboende, sommargäster och turister – tillfrågas inte och detta kritiseras i många av remissvaren, däribland de som skärgårdskommunerna inkommit med.
Trafikverkets remissvar går på samma linje som regionens. De tillstyrker förslagen om att i del 2 av sjötrafikutredningen ta fram riktlinjer för trafikbryggor, samt minska restiden genom åtgärder i landtrafiken. De skriver bland annat att säkerheten på länsvägarna måste höjas i och med en ökad trafik till replipunkterna.
Skärgårdens trafikantförening stödjer inte något av alternativen, men betonar de långgående skärgårdsbåtarnas värde.
– Vi tycker att man har en för svartvit bild och efterfrågar ett tredje alternativ. Man har gjort en enkät med färdigformulerade frågor och som man frågar får man svar. Antingen satsar man på pendelbåtar eller skärgårdstrafiken, det är fel sätt att se på det, att ställa dem mot varandra. Skärgårdstrafiken har inget alternativ, som pendelbåten har bussar eller tunnelbana, säger ordföranden Lars Nyberg.
För Stockholms karaktär är båtarna vid Strömkajen ett viktigt inslag för staden. Skulle man lägga ner skärgårdslinjerna har man vänt skärgården ryggen. - Lars Nyberg
Trafikantföreningen vill fortsatt arbeta för en levande skärgård och är inte alls emot kortlinjerna.
– Vi är väl medvetna om de fastboendes behov men bland deltidsboende och även fastboende finns önskemål om långlinjer då man har skrymmande bagage, cykel med mera. Och för besöksnäringen skulle det vara ett dråpslag. För Stockholms karaktär är båtarna vid Strömkajen ett viktigt inslag för staden. Skulle man lägga ner skärgårdslinjerna har man vänt skärgården ryggen.
Han nämner också nordsydlinjen som varit framgångsrik och som bygger på att det finns långlinjer som resenärerna kan byta till. Förutsättningarna och behoven ser också lite olika ut i de olika delarna av skärgården. I södra skärgården har man sedan tidigare satsat mer på ”matarlinjerna”, menar han.
– Vi har till exempel tydliga signaler från Blidö- och Yxlanområdet om att man vill ha långlinjer och kunna åka in och jobba ett par dagar i veckan. De som vill arbeta på väg in till stan vill göra det på båten, det kan de inte göra på en buss. Då hamnar båtresan i ett helt annat ljus.
Trafikantföreningen med flera svarande poängterar också att om alternativ 2 ska fungera fordrar det större kapacitet på bussar och vägar. I flera av remissvaren väcks också farhågan att många som idag åker båt hela vägen kommer ta bilen halva sträckan istället, då ingen vill sätta sig på en buss från och till replipunkten.
– Då har man fått en ökad trafikstockning och ökad miljöbelastning som regionen vill motarbeta, säger Lars Nyberg.
Bland remissvaren återfinns allt från myndigheter till kommuner, organisationer, företagarföreningar och privatpersoner. Exempelvis går en grupp fastboende, deltidsboende och fastighetsägare på Gällnö och Karklö samman i en skrivelse och radar upp flera brister med utredningen: Statistiken är missvisande då Nämdö och Sandhamn med flera öar i utredningen räknats till mellanskärgården vilket är felaktigt, de saknar inbjudan till allmänt samråd, att ungdomar inte tillfrågats är diskriminerande, och öar som har fastboende men inte är kärnöar utlämnas helt trots att de består både av skolbarn och näringsidkare. ”Våra öar i mellanskärgården har marginaliserats och man får bilden att vi inte vill åka in till stan”, skriver de.
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen berör själva deltidsboende i utredningen: ”Det är vanligt att personer är skrivna på en bostadsadress, men tillbringar huvuddelen av sin tid på en annan plats under stora delar av året, till exempel i sommarstugan. Detta innebär sammantaget att befolkningssiffrorna på landsbygden och i skärgården riskerar att underskattas”.
Siko:s svar är i stort likt trafikantföreningens. De belyser också att utredningen inte alls berör hur trafiken ska bedrivas vid isläggning. Siko radar också upp specifika synpunkter för de olika delarna av skärgården: skolskjutsfrågan måste lösas i norra skärgården, båtarna tillgänglighetsanpassas i mellersta. I södra skärgården ser de gärna en utveckling av långlinjer som möjliggör arbete ombord, ett önskemål som blivit allt tydligare under pandemin.
Utö kontakt- och intresseförening delar däremot inte Skärgårdens Trafikantförening och Siko:s bild om att Stockholm är avreseort till skärgården och beskriver förbindelsen med Strömkajen som symbolisk. De skriver också i sitt remissvar att 46 procent svarsfrekvens är representativt då man förmodar att hushållen som består av flera fastboende lämnat ett gemensamt svar.
Trots den långa svarstiden på remissen har flera fått anstånd. Värmdö kommun lämnar in sitt svar senast 2 november.
Sofie Enander, sektionschef planering på strategisk utveckling på Trafikförvaltningen, har inte läst alla svar som kommit in och vill vänta in även de som fått anstånd, men kommer läsa sammanställningen konsulterna gör.
Mycket av kritiken handlar om att utredningen är ofullständig, vad tänker du om det?
– Jag vet att några hört av sig om att endast fastboende tillfrågats i enkäten, men vi får ta ställning när vi fått alla svar. Vi vill ha en så god dialog som möjligt och det här är bara ett första steg.
Varför gjorde man den avgränsningen?
– I grunden bedömde man att det finns relativt mycket data om de som åker idag. Avgränsningen till fastboende kommer sig av att vi anser att vi har en relativt bra bild av vad sällanresenärer inklusive deltidsboende tycker om dagens trafik genom resvaneundersökningar, samt genom nöjdkundindex och genom en varumärkesundersökning för Waxholmsbolaget. Däremot har vi sämre koll på vad de fastboende tycker om trafiken och vilket faktiskt resbehov de har i vardagen. Jag kan hålla med om att man inte får deltidsboendes syn på alternativen men vi får se om vi behöver göra mer. Behöver vi göra en annan enkät med ett annat urval, eller får vi tydliga svar från de vi får in nu?
Trafikförvaltningen har uppmanat kommuner att aktivera sina skärgårdsråd och inkludera fler perspektiv i sina remissvar, och har även haft en dialog med Siko och Skärgårdsstiftelsen.
Kan det bli fråga om att utveckla ett tredje alternativ?
– Ja det tror jag definitivt, för vi har inte gjort en trafikplanering än. Nu är det ett vitt och ett svart alternativ, man kanske hamnar på ett grått emellan.
Hon poängterar att oavsett alternativ blir det historiska tonnaget kvar vid Strömkajen och även pendelbåttrafiken till Vaxholm om den blir permanent. Det kan bli möjligt att ta in fler fartyg till Strömkajen exempelvis sommartid då färre arbetspendlar.
– Men det bygger på fartygens storlek och den budget för planering vi har. Det är inte antingen det här alternativet eller det här. Det kanske inte riktigt har varit tydligt utåt, säger Sofie Enander.
Fakta/Så här tycker skärgårdskommunerna
Nynäshamns kommun har valt att inte svara på remissen.
Haninge kommun instämmer i att alternativ 2 är att föredra. Men de beskriver invändningar gällande besöksnäringens synpunkter, ökad belastning på replipunkterna – det är rimligt att anta att biltrafiken kommer öka, det ”sömlösa” resandet – hur ska byten mellan trafikslag ske utan omak för resenären? – samt finansieringsansvaret för anslutande trafikinfrastruktur som skulle falla på kommunerna och Trafikverket – en kostnads- och ansvarsökning för väghållare.
Värmdö kommun har fått anstånd att lämna in sitt svar senare.
Vaxholms stad är positiva till alternativ 2 och omfördelning av trafiktimmar från direkttrafik till att förstärka bastrafiken med bättre turtäthet och längre trafikdygn, mellan öar i skärgården och replipunkter. ”Vaxholm har tidigare betonat behovet av längre trafikdygn för boende på öar, på årsbasis, för att möjliggöra att invånare bland annat ska kunna delta i kvällsaktiviteter. Sjötrafikutredningen inriktar sig dock framför allt mot bastrafiken mellan kärnöarna och replipunkter, vilket är problematiskt då resandet till och från övriga öar blir utelämnade”, skriver de. I Vaxholm är sjötrafiken viktig för fler öbor än de på kärnön i kommunen, och ett bra exempel är Tynningö. Därtill har varken deltidsboendes eller sommargästers resmönster undersökts. Minskad restid till Stockholm med pendelbåttrafik kan tänkas förändra deltidsboendes vanor och resmönster, och till följd därav behovet av kollektivtrafik på vatten.
Österåkers kommun bedömer att alternativ 2 överensstämmer i stort med kommunens bild över önskvärd utveckling av sjötrafiken. Men de skriver också att enkäten är en ofullständig behovsanalys då endast folkbokförda på kärnöar tillfrågats. De efterfrågar ett större resonemang kring trafik till andra öar som har olika variationer i form av boende och besökare, sevärdheter, vandrarhem och restauranger. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska studera förutsättningarna att anlägga en brygga i Österskär samt Åsättras behov av anläggningar och förutsättningar för vintertrafik.
Norrtälje kommun är positiva till alternativ 2 men konstaterar att boende på dess tre kärnöar i större utsträckning är positiva till alternativ 1 än övriga kommuner. De är positiva till två tidtabeller om året istället för dagens fyra. De påpekar dock att tonnaget i Norrtälje endast körs av underentreprenörer och därför inte ingår i Waxholmsbolagets ägda tonnage som enligt sjötrafikutredningen till 50 procent behöver bytas ut inom en tioårsperiod, samt att utredningen inte berör transportresor alls. Norrtälje kommun föreslår en komplettering till alternativ 2 med en studie med syfte att skapa tydligare kopplingar mellan grundtrafik och trafik som attraherar sällanresenärer, med ett ”nodsystem”, som en vidareutveckling av diskussionen som inletts 2019 med regionen om båtluffsystem likt det i Finland. Tänkbara noder är Furusund, Gräddö/Räfsnäs och Norrtälje.
Fotnot: Även övriga kommuner i regionen har svarat på remissen men tidningen Skärgården har avgränsat sammanställningen till skärgårdskommuner.
