I somras ombads jag att blåsa i en visselpipa vid ett givet tillfälle under ett evenemang som skulle hållas på en grannö. Jag tackade ja till hedersuppdraget men någon visselpipa ägde jag inte varför en sådan måste
inhandlas. Med tanke på vad det kostar i tid samt båt- och bilbränsle att åka från ön till Norrtälje bestämde jag mig för att köpa pipan på nätet.
Jag valde en extra ljudstark visselpipa för 76 kronor då den, enligt annonsen, skulle skickas direkt till min hemadress. Paketleveranser till öarna tycks annars mest ske slumpmässigt. Visserligen händer det att paket levereras till ön men vanligare är att de hamnar på Furusund eller i Norrtälje.
Fem dagar efter beställningen mejlade leverantören: ”ditt paket har nått fastlandet Kina”. När jag två dagar senare fick nästa meddelande, ”paketet är nu i transitpunkten Hong Kong”, började jag frukta att pipan inte skulle hinna fram i tid. Den 27 juni landade visselpipan i Paris och den 3 juli kom beskedet att den äntligen nått Sverige. Två dagar därefter fick jag ett sista meddelande: pipan fanns nu att kvittera ut hos en tobakshandlare i Norrtälje. När jag styrde mot fastlandet för att hämta den konstaterade jag att inget var vunnet med nätköpet för till Norrtälje fick jag ändå åka och inköpet hade fördröjts med 19 dagar.
Globalt sett står flyget för hälften av koldioxidutsläppen och jag började fundera över vilken klimatpåverkan pipan haft under sin långa resa.
De första transportsträckorna i Kina är okända. Däremot kan man beräkna effekterna på distansen Hong Kong-Paris-Arlanda. Under den drygt 19 timmar långa flygresan går det åt närmare 300 000 liter flygbränsle till en kostnad av cirka 3 000 000 kronor. Flygets FN-organ, ICAO, har en beräkningsmodell som visar att enbart min lilla visselpipa i runda slängar genererat 1,2 kilo av den koldioxid som nu finns i atmosfären. Till det ska adderas utsläppen från frakterna mellan de okända orterna i Kina, diverse omlastningar, vägtransporter liksom min resa tur och retur från ön till Norrtälje.
Nätshopping har sina fördelar, inte minst för öbor som har långt till närmsta butik, men nog finns det också baksidor. Till exempel är många missnöjda med sina köp och enligt statistik från Transportföretagen returnerades 23 miljoner e-handlade varor förra året. En stor del av de återsända prylarna slängs när de ånyo når e-handelsföretagen eftersom det är mer lönsamt än att packa om dem.
Hur gick det då med mitt framträdande på grannön? När ögonblicket kom glömde jag att blåsa i visselpipan.
