Erosionsskador på stränder orsakade av fartyg är ett faktum. Det konstaterar forskaren Lars Granath i den sista rapporten om Furusundsledens erosionsskador. Sjöfartsverket öppnar nu för en ny farled, och på kort sikt för ett nollsummespel med fartgränserna.
I förra veckan presenterades slutrapporten för projektet kring stranderosion orsakad av fartyg, initierat av Trafikverket, Sjöfartsverket och Stockholms hamnar.
Undersökningen har gjorts på ett känsligt avsnitt av Furusundsleden och visar att erosionsskador orsakade av fartyg är ett faktum. Visserligen konstaterar forskaren Lars Granath att två år är för kort tid för att utvecklingen ska kunna tolkas entydigt. Men resultatet ger ändå anledning till ”en försiktig optimism” om att fartsänkningen som infördes 2013, från 12 till 10 knop, har gett effekt.
Flera av platserna visar små eller inga förändringar, och till och med återhämtningar. Samtidigt är det tydligt på andra ställen att erosionen fortfarande är aktiv.
En orsak kan vara att även om medelnivån på vågenergierna har minskat efter fartsänkningarna, så finns ännu trafik med fartyg som skapar avsevärt högre energier än övriga. Erosionsskadorna, konstaterar Granath, styrs till stor del av toppenergin, snarare än av medelnivån.
Granaths rekommendationer är att införa ett system med differentierade fartgränser, naturanpassade erosionsskydd och permanent fartreglering. Den riktigt stora miljövinsten kommer med en ny, genare, mindre känslig farled till Stockholm.
Anders Nordin, chef för lotsområde Stockholm vid Sjöfartsverket, är nöjd:
– Vi har mer fakta att utgå från och det gäller nu att ta hand om vad rapporten kommit fram till, säger han.
Statens geotekniska institut, SGI, kommer under våren, med hjälp av Sjöfartsverket, att driva en förstudie kring naturliga erosionsskydd i leden. Praktiska försök väntar redan i år.
Men det krävs mer än så enligt Anders Nordin:
– Det är viktigt att se det som flera samverkande faktorer för att utvecklingen ska avstanna.
En del är uppföljande studier i 2-3-årscykler, något som SGI bör få i uppdrag att svara för.
Sjöfartsverket är även positivt till försöken med fartreglering till 10 knop, med dispens för Åbotrafiken att fortsätta i 12 knop, något som ska meddelas länsstyrelsen. Den tillfälliga regleringen gäller fram till sista april.
På längre sikt är Anders Nordin inte främmande för att hitta nya vägar till Stockholm:
– En alternativ farled skulle underlätta miljömässigt, och framför allt ge andra miljöeffekter som mindre emission då det innebär en kortare färdväg till Stockholm. Vi är inte rädda för att titta på det, tvärtom.
Diskussioner förs internt kring hur en ny led skulle kunna se ut och var den kan gå.
– Sedan är det finansieringsfrågan, en ny led är väldigt dyr. Det krävs att leden kommer in i den nationella planen för infrastruktur, säger Anders Nordin.
När det gäller differentierade fartgränser vill Anders Nordin ha ett nollsummespel. Det vill säga att tvinga fartyg med särskilt hög vågenergi att sänka farten där de riskerar att göra skada, och tillåta ökad fart längs andra, mindre känsliga ställen. På så sätt skulle även Åbotrafiken, som i dag har dispens från fartsänkningen, kunna köra långsammare i känsliga partier.
– Vår målbild är att behålla 10 knop men även behålla dispenstrafiken, och inom den ramen hitta sätt och verktyg för att få stopp på den erosion som finns, säger Anders Nordin.
Något som Ove Eriksson, direktör för affärsavdelningen, håller med om. Han efterlyser dock mer fakta på bordet:
– Det krävs en miljöanalys kring om stranderosion utgör ett miljöproblem, försvinner till exempel fisken eller är det en myt? Liksom en samhällsekonomisk analys. Det är en oroligt viktig infrastrukturled för Mälardalen och Finland, säger Ove Eriksson.
Fakta/projektet
- Första delen utfördes år 2013 fastställde i vilken utsträckning stränderna påverkats och om i så fall påverkan var allvarlig.
- Andra delen fastställde den tyngre fartygstrafikens vågbildning för att identifiera skillnaden mellan olika fartyg i olika farter.
- Tredje delen, nu klar, fokuserade på erosionsskadornas utveckling under de två år projektet har pågått. Målet var att avgöra erosionsskadornas utveckling och visa på tänkbara lösningar för att minska erosionen orsakad av fartygstrafik.
