Skärgårdsleden, Skärgårdssmak och Scandinavian Islands är några exempel på EU-finansierade projekt som alla har haft svårt att överleva när stödpengarna tagit slut.
Sju miljoner kronor pumpades in i EU-projektet Skärgårdsleden som skulle binda ihop Roslagens, Ålands och Finlands skärgårdar med paketupplevelser och aktiviteter som skulle öka antalet besökare. Tyngdpunkten låg på en hemsida som fylldes med innehåll av aktörerna i regionen.
– Men när EU-pengarna upphörde så ville ingen betala för det, säger entreprenören och skärgårdskännaren Anders Åkerman.
Han tyckte det var fel att projektet skulle dö sotdöden, och tog en titt på statistiken för webbsidan, som har flera domäner i Europa:
– På 12 månader hade sajten haft en miljon sidvisningar. Jag tyckte det var synd, man kan inte bara låta en sida med ett sånt stort intresse utifrån ligga nedsläckt, säger Anders Åkerman som beslöt att ta över ansvaret för sidan.
Men ännu har han inte lyckats hitta något sätt att finansiera kostnaderna för att uppdatera sidan. Inkomsterna från betalda banners, reklamannonser, räcker inte.
– Jag skulle behöva någon form av partner och sponsorer som kan bidra till att sidan blommar upp.
Skärgårdsleden är inte unik. I princip samma sak hände när EU-projektet Skärgårdssmak, värt 36 miljoner kronor, var slut. Projektet startade 1996 med syftet att lyfta restaurangbranschen och skapa ett nätverk med krogar och livsmedelsproducenter, liksom hantverk, i övärlden mellan Sverige, Finland och Åland. Skärgårdssmak verkar numera på kommersiella grunder inom AB Skärgårdssmak OY, i ett gemensamt varumärke för företag, partner och gäster i området. Men dess hemsida för likväl en tynande tillvaro, likväl som varumärket. Initierade personer menar att så fort näringslivet skulle ta över så blev det ”pannakaka”, även om varumärket under sin tid som EU-projekt dock ”lyfte hela restaurangbranschen i skärgården”.
En annan hemsida med stora problem är Visit Skärgården, som dock inte varit ett EU-projekt. När föreningen Öppen Skärgård gick i konkurs övergavs webbsidan där medlemmarnas verksamheter och paketupplevelser marknadsfördes. I dag drivs hemsidan att ett bolag och utgör en ledsamt ouppdaterad skepnad med tomma sidor och länkar som inte fungerar.
Ytterligare ett exempel är Scandinavian Islands, vars webbsida var tänkt att marknadsföra Stockholms, Ålands och Finlands skärgårdar mot andra länder. Men sidan har inte uppdaterats sedan januari 2013. Detta trots att den totala budgeten för det EU-projektet var hela 1,2 miljoner euro.
När pengarna var slut, var det meningen att producenterna inom turistnäringen i regionen som Scandinavian Islands omfattar, själva skulle uppdatera hemsidan med sina produkter.
– Men folk är lite slöa, de har så mycket annat och glömmer kanske bort det, säger den tidigare projektledaren Mikael Larsson.
Tanken var att Visit Skärgården, Visit Åland och Turku touring skulle fortsätta marknadsföra webbsidan, något som alltså inte sker från Sveriges sida efter Visit Skärgårdens/Öppen skärgårds konkurs. Enligt Mikael Larsson har alltså projektet gjort vad det skulle, byggt en plattform för turistnäringen och skapat marknadsföring.
– Pengarna användes till att marknadsföra Scandinavian Islands på samma sätt som alperna, inte ett specifikt land utan en region. Vi var på mängder av europeiska turistmässor och fick, bara i Tyskland, över 200 artiklar om regionen. Många producenter har sagt att de hade en 50-procentig ökning av utländska gäster, säger Mikael Larsson. En annan insatt person som Skärgården talat med, som vill vara anonym, menar dock att Scandinavian Islands hemsida enbart var en bisak, och att marknadsföreningen mot utländska medier, vilken var lyckosam, var projektets primära mål. Liksom att förslag fanns på att lägga ner hemsidan efter att projektet var slut.
Oavsett det så menar Anders Åkerman att webbsidorna med relativt små medel skulle kunna underhållas och utvecklas. Problemet handlar om att det historiskt sett har varit svårt att bygga in den kommersiella tanken i EU-projekten.
– Och då är projektet dödsdömt.
Nytt program ska ge bättre överlevnad
I det nya EU-programmet Central Baltic har större hänsyn tagits till den kommersiella tanken. En nyhet är att även företag får söka stöd.
– Det är väsentliga förbättringar, säger Anders Åkerman.
Bland skärgårdskommunerna förs nu diskussioner om att fortsätta Scandinavian Islands med stöd från det nya programmet.
Anders Åkerman hoppas nu att det nya EU-programmet Central Baltic ska ge fler långsiktigt hållbara projekt. Fram till 2020 finns 122 miljoner euro från europeiska regionala utvecklingsfonden att fördela.
– I det nya Central Baltic har man tagit hänsyn till den kommersiella tanken, så där hoppas jag på en förbättring så att EU-projekten kan överleva. Förr fanns det inbyggt i ansökningsreglerna från landsting och EU att man måste forma projekten så att ingen kunde misstänkas tjäna ens små pengar. Därför var många projekt dödsdömda när man slutade tanka in pengar. Svenska myndigheter har övertolkat EU:s direktiv, i Finland och övriga Europa är det lättare att ge samma EU-pengar till bra projekt.
Även redovisningen ska nu göras enklare, jämfört med tidigare då administrationen var krävande. Det ska också bli enklare att söka mindre belopp som ger hanterbara projekt. En annan förbättring är att det ska gå att göra en preliminär ansökan under ansökningsperioden, som om den bedöms vara bra kan utvecklas vidare. Och så ska företag kunna söka pengar.
– Det är väsentliga förbättringar. Tidigare handlade det om konstgjorda jobb, om man ska vara elak, men nu ska pengarna gå till ett ökat näringsliv, säger Anders Åkerman.
Även Mikael Larsson menar att det nu finns ljus i tunneln tack vare det nya Central Baltic. Han har inte gett upp tanken på en fortsättning för Scandinavian Islands.
– Det förs diskussioner bland skärgårdskommunerna att fortsätta projektet genom Central Baltic. Skärgårdsstrategin skulle kunna vara en motpart i stället för Visit skärgården, på det sättet skulle man även kunna få med Stockholm visitors board som har rejäla finansiella muskler.
Enligt Hans Karlsson, handläggare på Jordbruksverket som administrerar EU:s landsbygdsprogram, så gäller det för myndigheterna att ha koll på projektplanerna innan de beviljas:
– Det är viktigt att man har med hur man ska leva vidare. Liksom att privata intressen är med och finansierar delar av det från början.
Har det slarvats med det?
– Man försöker förfina allteftersom. Vi har varit restriktiva till att finansiera webbsidor de senaste åren. Det krävs väldigt mycket för att hålla dem igång så de är aktuella, säger Hans Karlsson.
Inom landsbygdsprogrammet finns olika typer av investeringsstöd för enskilda företag, som kan anses direkt kommersiella. Även om kritiker menar att investeringarna skulle ha skett ändå. Men det finns också stöd till helt okommersiella projekt, som vandringsleder och fritidslokaler.
– Men de kan stötta upp företag runtomkring leden, säger Hans Karlsson.
