Inom flera fågelskyddsområden häckar endast mellanskarv. Däremot ingen av de arter som skyddet avser.
– Troligen har länsstyrelsen aldrig inventerat områdena. De har misskött det här. Därför faller hela idén med fågelskyddsområden, säger Åke Thudén, som arbetar aktivt med att reducera antalet skarvar.
Åke Thudén har utfört oljéring av skarvägg i många år på uppdrag av länsstyrelsen. Vissa öar får han inte gå iland på eftersom de är fågelskyddsområden. Till exempel Skraken vid Dalarö Skans, Råholmen/Västerskär i Värtan och Själgrundsskallen i Singöfjärden.
– Med det finns ju bara skarv där som häckar. Det är förjävligt att vi inte får gå iland där. Om halva kolonin ska bort på tio år som den nya förvaltningsplanen säger måste vi göra något. Men det måste ske snabbare och det räcker inte med 50 procent, säger Åke Thudén.
Skarvarna fiskar även i insjöarna för det finns inte fisk så det räcker vid kusten. Han menar att det är dags att avskaffa fågelskyddet på dessa öar.
Kan du se något problem med det?
– Nej för de har blivit skarvkolonier, det finns inga andra fåglar där. Fågelskådare påstår att andra fåglar, som duvor och tättingar häckar där, men det finns inte en duva som häckar där. De ljuger. Det kan finnas trutar och måsar på ena sidan på långsmala öar men annars inte. Det gäller bara de här fem-sex öarna. jag är en riktig fågelkramare jag också i övrigt, säger Åke Thudén.
I Europa finns 3,5 miljoner skarvar i dagsläget, och de äter omkring ett halvt kilo fisk var om dagen. Det innebär att 1,75 miljoner kilo fisk om dagen i Europa går ner i magen på skarvarna.
– På Västkusten undersökte man spybollar från skarv och hittade 100 småtorskar i en enda spyboll, säger Åke Thudén.
Enligt den inventeringsmetodik som utarbetades 1982 – Landstingets naturresursinventering – ska inventeringar och kontroller av fågelbeståndets storlek och arter utföras genom länsstyrelsens försorg regelbundet. Men det finns ingen lag som säger att länsstyrelsen ska utföra det eller att det ska satsas statliga medel på det.
Då Åke Thudén begärde att få se uppgifter om inventeringarna av ovan nämnda öar framkom att länsstyrelsen inte gjort en enda inventering på dessa öar sedan 1982. Vid vidare efterforskning gäller detta alla fågelskyddsområden, vilket enheten för landskap och naturskydd bekräftar till Skärgården:
– Vad gäller inventeringar i fågelskyddsområdena så har dessa tyvärr prioriterats bort och idag avsätts inga medel för detta. De pengar vi lägger på uppföljning inriktas på mer skötselkrävande naturvärden, säger Kristina Jiselmark.
Att inventeringen inte är gjord påverkar dock inte om området förblir fågelskyddsområde, utan på värdena som finns i området.
– Det krävs ett formellt beslut från länsstyrelsen för att det i så fall skulle upphävas, säger Kristina Jiselmark.
Hans Möller som äger ön Skarven har nu lämnat in en hemställan till länsstyrelsen om att öns fågelskydd ska tas bort.
– På den tiden när skyddsområdet kom till fanns ingen skarv så den finns inte omnämnd i beslutet. Nu är det bara skarv och hela biotopen har förändrats. Det har även påverkat det lokala fisket. Jag är med i länsstyrelsens referensgrupp för framtagande av förvaltningsplan och det är klokt att halvera beståndet. Men för att göra det måste vi påverka boplatserna. Vi måste även få skjuta dem under häckning, säger han.
– Vad gäller den aktuella hemställan vid Skraken kan jag inte föregå utredning och beslut, utan detta behöver prövas innan vi kan ta ställning till detta. Det främsta skälet till att inrätta fågelskyddsområden är att det i området finns sällsynta eller störningskänsliga arter som behöver vara ostörda under häckningen, säger Kristina Jiselmark.
