Antalet anmälda fall av harpestsmitta på människor i Stockholms, Södermanlands och Uppsalas län ökade kraftigt under förra året. Flera fall av
harpestsmitta via fästingar finns dessutom konstaterade i skärgården.
Så sent som 1931 upptäcktes harpest i Sverige. Fram till och med 1980-talet höll den sig i norra delen av landet, med en sydlig gräns vid Dalarna, Värmland, Örebro och Gävleborg. Under slutet av 1990-talet upptäcktes de första fallen av harpest i Uppland och sedan dess har smittan letat sig söderut.
Efter några lugnare år med 15-18 fall per år, kom en topp förra året när 36 fall av harpestsmitta på människa rapporterades till Folkhälsomyndigheten.
– Den är inte dödlig för människor, men man blir väldigt sjuk under många veckor, till och med månader ibland, säger statsveterinär Torsten Mörner vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Eftersom det handlar om en elak bakteriesjukdom botas harpest med antibiotika. Bäst är dock att hålla sig ifrån risken att bli smittad:
– Det är vanligt att sjukdomen sprids via myggor under senare delen av juli, augusti och september, så försök undvika myggangrepp under denna period, säger Torsten Mörner.
Det finns även fler sätt att bli smittad. Som att hantera döda harar eller andra djur som kan bära på smittan, som smågnagare eller till och med katter. Enligt Folkhälsomyndigheten kan mer än 250 olika djurarter få smittan.
Hårdast drabbar smittan dock svenskhare, eller skogshare som den också heter, den hare som finns i mellan- och ytterskärgården. Fältharen är ännu så länge vanligare i innerskärgården.
– Skogsharen är mycket känslig, är sjuka en kort tid och överlever oftast inte. Medan fältharen bara får som en allvarlig förkylning, och därför riskerar att smitta fler djur och människor, säger Torsten Mörner.
Enligt Mörner finns även fall de senaste åren där människor har fått smittan via fästingbett:
– Som alltid med fästingbett gäller det att lossa fästingen snabbt, då minskar risken att smittas.
I skärgården finns flera fall av konstaterad fästingburen harpestsmitta. Däremot har harpestens framväxt här inget att göra med den nedgång som konstaterats hos skogsharen på öarna:
– Nej, för den nedgången började mycket tidigare, under 1980 och 1990-talet, och följer en allmän trend där harstammarna har minskat avsevärt i hela landet. Några tydliga svar på nedgången har vi inte, men den beror inte på harpesten, säger Torsten Mörner.
Fakta/Symptom harpest
- Döda gnagare smittade med harpest, som hamnat i djurfoder, kan smitta den som handhar fodret bara genom att smittan andas in med foderdammet, vilket ger lunginflammation.
- Den som har smittats via direktkontakt med ett sjukt djur, ofta hare, eller via insektsbett, får i regel sår lokalt, de närliggande lymfknutorna förstoras och blir ömma.
- I områden där harpest förekommer bör man vara försiktig i kontakten med gnagare, använd skyddsklädsel och handskar.
