När ett par på Vättersö förlorade möjligheten att nyttja en båtplats hos grannen sökte de bygglov för en egen brygga på sin sjötomt. Högsta instans säger nu nej till strandskyddsdispens.
– Domstolarna vet inte skillnaden på att angöra och förtöja. Vi bor i princip där så vi måste ha en förtöjningsplats, säger paret.
Vättersö saknar reguljär båttrafik under vintermånaderna. För att kunna använda sitt hus måste paret ta sig dit med egen båt. 2016 ansökte de om bygglov för bryggan.
– Vi ville göra rätt men det straffade sig. Från 2012 hade vi en giltig dispens för en komplementbyggnad och den gäller fem år. Eftersom vi hade en giltig dispens var området redan nyttjat. Men redan på kommunnivå tyckte handläggaren att det är skillnad på land och vatten och att vårt vatten skulle vara allemansrättsligt tillgängligt.
Paret drev saken vidare till länsstyrelsen som de menar gjort en allvarlig felaktig bedömning då de hävdar att det finns reguljärtrafik till ön.
– Den börjar gå till påsk och går endast en tur per vecka, dessutom till andra sidan ön. Ska vi inte bestämma själva när vi ska åka till vårt hem?
Mark- och miljödomstolen menade istället att de som medlemmar i öns gemensamhetsanläggning GA 11 kan använda den samfällda bryggan på andra sidan ön.
– Vid GA 11 kan man angöra, inte förtöja, det är juridiskt inte samma sak. När domstolen inte kan svenska språket har det gått långt, menar paret.
När de fick nej av Mark- och miljödomstolen anlitade de ett ombud för att få prövningstillstånd i högre instans.
Även om skälen paret uppger för att få dispens är starka kan ändå strandskyddsvärdena vara så betydande att ansökan om dispens bör avslås, skriver Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) i beslutet.
– Ön är redan hårt exploaterad. Det är inte ett skär längst ut i havsbandet, utan det är drygt 170 fastigheter och en del av dem har enskilda bryggor. Vi har sjötomt med enskilt avstyckat vattenområde. Det är vårt vatten. Äganderätten är tydligen svag i det här sammanhanget, säger paret.
MMÖD skriver också att paret i sin överklagan uppgett att det finns andra bryggor men inte presenterat en utredning om huruvida det är omöjligt att nyttja någon av dem.
– De hävdar i domen att vi bör fråga om vi får använda någon annans brygga. Man menar alltså att det är rimligt att nyttja andras fastigheter för att kunna komma till sin egen sjötomt på en ö utan förbindelse med fastlandet. Det är lika barockt som att bo i ett villaområde och fråga om man får använda grannens garage permanent. Vi har heller inte fått ett föreläggande om detta inför överdomstolens avgörande. De verkar mena att vi borde ha insett att det är en naturlig del av att utreda sina möjligheter till bryggplats, att ställa en fråga till samtliga andra fastighetsägare med sjötomt. Det ironiska kan tyckas vara att dessa bryggor sannolikt tillkommit utan någon ansökan om strandskyddsdispens, med tanke på det omöjliga resonemanget från domstolen om vad som kan anses rimligt, säger paret.
Ett beslut från MMÖD kan inte överklagas, men paret ser nu över möjligheten att hävda domvilla vad gäller att domstolen inte kommunicerat vad de anser är av avgörande betydelse för domen.
Vad ska ni göra nu?
– Vi kommer ta taxibåt till en allmän brygga på ön tills vi hittat en bestående lösning för att förtöja vår båt på vår fastighet.