Trots intensiv skyddsjakt ökade antalet skarvar i skärgården förra året. I år minskar antalet, utom i Trälhavet.
Totalt har antalet skärgårdshäckande skarv minskat med nästan 900 bon eller 13 procent på ett år.
Mängden skarv minskat i alla inventerade områden utom i Trälhavet, en fjärd i Stockholms inre skärgård norr om Resarö.
– Fåglarna har flyttat längre in i skärgården och häckar nu på färre kolonier än föregående år, säger Oliver Karlöf, fiskbiolog på Stockholms stads idrottsförvaltning, som samordnar jakten på skarv.
– Den största samlingen utgörs av Stora Värtan, där vi på staden nu planerar en stor skyddsjakt i samarbete med länsstyrelsen samt omkringliggande kommuner och jaktlag.
Länsstyrelsen har som mål att beståndet av mellanskarv i Stockholms skärgård ska halveras från cirka 6 000 till 3 000. Skarvkolonierna hotar träd och växter på öarna och ställer också till problem för fisket.
Förra årets inventering av bon visade på en ökning av skarv i skärgården, trots ökad skyddsjakt de senaste sex åren.
– Det var väldigt oväntat och förbluffande, säger Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen.
Förra året jagades det intensivt i norra Hårsfjärden, med bland annat oljering vid ön Skraken. Det gjorde att häckningen i till exempel norra Mysingen gick från några tusen till nästan noll. Men i stället ökade mellanskarven kraftigt i de inre delarna av Stockholms skärgård. Dels i några nya kolonier i Trälhavet, dels i Stora Värtan.
Fjolårets inventering visade också att skarv börjat häcka i länets insjöar. För att få hela bilden av vad som händer har även de etableringarna studerats och boräkning har utförts i Västra Styran (Södertörn) och Limmaren (syd Norrtälje).
I Limmaren minskar antalet skarvbon, men i Västra Styren ökar de kraftigt.
– Limmaren fick beviljat skyddsjakt 2023 och byalaget har gjort ett utomordentligt jobb med att mota skarvens intåg där, säger Oliver Karlöf.
För att göra jakten mer effektiv föreslår organisationen Sportfiskarna bland annat att föreskrifterna för så kallad skyddsjakt på enskilds initiativ (som tillåter jägare att under vissa förutsättningar jaga skarv utan att först söka tillstånd) ska ändras så att jakten på fåglarna förenklas när de anländer under våren.
Ornitologen Claes Kyrk har varit med och inventerat skarv sedan 1990-talet och har sedan 2010 haft huvudansvaret för inventeringen.
– Ska vi fortsätta att jaga och störa skarven måste vi samtidigt peka ut områden där den kan häcka utan att störas. Då skulle spridningen minska och det skulle vara lättare att övervaka beståndet, säger han.
Oliver Karlöf anser att den taktiken skulle kunna fungera en begränsad tid.
– Men skarven vill samtidigt häcka nära en födokälla och blir predationen får hård kommer födan minska och skarven flytta ändå, oavsett jakttryck, säger han och tillägger:
– Jag håller med Kyrk om att det vore bra med några få fredade områden, men då måste vi sätta in mycket kraftigare tag på de kolonier där vi ska genomföra minskningen av beståndet.
– Det har ännu inte gjorts på grund av att länsstyrelsen inte tillåtit exempelvis ankomstjakt på kolonier eller andra metoder som skulle vara både etiskt försvarbara och effektiva. Det börjar ändras nu när det finns en större samsyn på problemet, men vi är inte i hamn ännu.
